<!–
–>
IDAG PRATAS DET ofta om en anpassning av gymnasieskolan efter samhällets behov. Hur tänkte man kring skola och yrkesutbildning för 100 år sedan?
VÅR BILD AV BARNS SOMMARLOV är ibland kanske lite romantiserad. Vi föreställer oss solsken och barn som leker, badar och plockar smultron i ett sommarlandskap. Även på 1800-talet tänkte man sig att detta var det bästa sommarlovet för barn.
FÖRSTA VÄRLDSKRIGET fick flera högst påtagliga konsekvenser för Sverige. Bristen på importvaror gjorde att det vardagliga livet fick fler och fler begränsningar. Vissa varor ransonerades, andra blev dyrare, och vissa fick man knappt tag i.
NU ÄR DET DAGS för att studentavslutning. Men varför kallar man det för studenten?
JA ELLER NEJ? Det var den stora frågan i folkomröstningen 1994. Det man skulle rösta om var om var ifall Sverige skulle ansöka om att bli medlem i Europeiska unionen (EU) eller inte. Resultatet blev ett knappt övertag för ja-sidan.
”OM VÅREN, OM VÅREN då är det allra bäst, då har vi så roligt och leka allra mest”. Så börjar en känd visa av Alice Tegnér som finns med i sångboken ”Nu ska vi sjunga!”.
Historien är både lång borta och nära. 1800-talet kan i tid oftast kännas oerhört långt bort, men ibland möter vi blicken på någon som levde då och kan känna oss märkligt nära.
UNDER DET TIDIGA 1900-talet växte passionen för vintersport sig stark i den svenska folksjälen. Det skulle åkas skidor på både längden och utför, kroppar skulle röra på sig, frisk luft skulle inandas och kinder skulle få rosor på sig.
HÄR OM VECKAN fick jag ett mail från mina barns skola där skolledningen satte ner foten: snöbollskrig är inte tillåtet under skoltid. Samma regler råder förstås på skolor runt om i landet. Annat kunde det vara på 1800-talet och en stor del av 1900-talet.
PÅ 1800-TALET fanns inga bävernylonoveraller, inga fleecefodrade regnkläder, inga goretex-impregnerade boots, och vattenpelare var inte uppfunnet. Barn fanns det ju däremot gott av, och snö också.
