Fantasi, skönhet och lust: Receptet på läsengagemang vid sekelskiftet 1900

Efter 2010-talets debatt om svenska barns försämrade läsförståelse har barns läsning och läskunnighet blivit en högaktuell fråga. Det pågår ett omfattande arbete runtom i landet för att hitta metoder som får elever att engagera sig i läsning. I detta läge är det också viktigt att blicka bakåt och studera de tidigare initiativ som har gjorts.

En av de största läsfrämjande satsningarna genom tiderna i Sverige – och sannolikt det som pågick under längst tid – är Svensk Läraretidnings förlags utgivning av bokserien Barnbiblioteket Saga och olika barntidningar, till exempel Jultomten. Svensk Läraretidnings förlag och dess utgivning av Barnbiblioteket Saga startade som ett samarbete mellan lärare inom Sveriges allmänna folkskollärarförening (SAF) vid förrförra sekelskiftet. Syftet var att ge billig och kvalitativ läsning till barn inom de breda folklagren i skolan och på fritiden. Distributionen sköttes till stor del av skolans lärare, som gjorde reklam för böckerna och tog upp prenumerationer. På så sätt fick Barnbiblioteket Saga en spridning som var unik. Sammanlagt består biblioteket av 577 volymer, som gavs ut mellan 1899 och 1970. Bokserien bildade även tidigt basen i många skolbibliotek.

Svensk Läraretidnings förlag hade i sin utgivning ett recept på vad som fungerade i sin tid: fantasi, skönhet och lust. Förlagets utgivning hade en pedagogisk ram genom sitt uttalade syfte att främja läsande i skolan och på fritiden, men fokus lades på att erbjuda barnen en lustfylld upplevelse genom läsningen snarare än att den skulle lära dem något. De nya tekniska möjligheter att trycka bilder som kom under det sena 1800-talet möjliggjorde utgivning av multimodala verk och även bildmaterialet genomsyras av en tanke om estetikens betydelse. Många av förra sekelskiftets framstående illustratörer, som John Bauer, Elsa Beskow och Jenny Nyström, engagerades för utgivningen.

Utgångspunkten för Svensk Läraretidnings förlags läsfrämjandearbete var alltså att pedagogik och estetik skulle samverka. Utgivningen av sagor och klassiker som Gullivers resor visar att eskapism i hög utsträckning sågs som positivt och nödvändigt. Förlagets utgivning är i sin helhet ett bra exempel på att barnlitteraturen ofta har befunnit sig i skärningspunkten mellan pedagogiska och litterära värdesystem.

Vad kan vi lära av detta historiska läsfrämjande projekt i dag? Den frågan och många andra är en grupp forskare vid olika svenska universitet och högskolor engagerade i att besvara. Svensk Läraretidnings förlags arkiv finns bevarat på Svenska barnboksinstitutet i Stockholm och kommer under de närmaste åren studeras och tillgängliggöras på olika sätt. Projektet ”Barnbiblioteket Sagas arkiv. Kartläggning och visualisering av en svensk barnboksserie (1899–1970)” har tilldelades initieringsmedel från Lärarstiftelsen och ett treårigt stöd från Riksbankens jubileumsfond för att digitalisera och tillgängliggöra delar av samlingen. Arkivet rymmer 22 hyllmeter och innehåller allt från manuskript och brev till ekonomiska handlingar. Cirka 1 600 illustrationer och vissa brev finns också i Lärarstiftelsens samlingar. Illustrationerna har tidigare digitaliserats och finns sökbara i TAM-arkivs bilddatabas.

Arkivmaterialet är en skatt som kan fördjupa vår förståelse för läsfrämjande projekt ur ett historiskt perspektiv. Tack vare digitalisering kommer vi nu kunna göra idéerna bakom Saga-projektet mer kända, vilket i sin tur också kan öka kunskapen om den svenska barnlitteraturens utveckling under 1900-talet.

Läs mer om projektet ”Barnbiblioteket Sagas arkiv. Kartläggning och visualisering av en svensk barnboksserie (1899–1970)”