4 juni, 2026
Lärare vill dela beprövad erfarenhet – men nationella strukturer saknas
Lärarstiftelsen presenterar idag en ny rapport ”Beprövad erfarenhet – en kartläggning av begreppet i en nationell och internationell kontext” om hur lärare och huvudmän arbetar med beprövad erfarenhet i skolan. Rapporten visar att många lärare delar och utvecklar erfarenheter kollegialt, men att arbetet ofta sker utan långsiktiga strukturer för dokumentation, granskning och spridning.
– Lärare har djup kunskap om vad som faktiskt fungerar i undervisningen. Men det finns nästan inga strukturer för att dokumentera, pröva och dela denna kunskap inom lärarkåren. Det vill vi ändra på, säger Malin Tufvesson, generalsekreterare för Lärarstiftelsen.
Enligt skollagen ska undervisningen vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Trots det saknas idag nationella system för att samla och sprida den erfarenhetsbaserade kunskap som utvecklas i skolans vardag.
Den nya rapporten beskriver både hur huvudmän arbetar med frågan och hur lärare ser på möjligheterna att dela och utveckla beprövad erfarenhet. I rapporten redovisas en enkät som över tusen lärare besvarat. 82 procent av lärarna svarar att de i hög eller mycket hög grad baserar sin undervisning på beprövad erfarenhet. Samtidigt visar rapporten att förståelsen av begreppet varierar kraftigt. Rapporten lyfter också behovet av gemensamma strukturer som stärker läraryrkets professionella kunskapsbas.
Utöver rapporten genomför Lärarstiftelsen ett pilotprojekt för att utveckla en nationell struktur för lärares beprövade erfarenhet. Pilotprojekt inleddes hösten 2025 och pågår fram till sommaren 2027. Inom ramen för arbetet förs dialoger med lärare, forskare och andra aktörer om hur en långsiktig nationell infrastruktur kan utformas.
– Beprövad erfarenhet är inte detsamma som individuell erfarenhet eller yrkesskicklighet. Det är först när erfarenheter delas, prövas och diskuteras kollegialt som de kan bli en del av lärarkårens gemensamma kunskapsbas, säger Malin Tufvesson.
Projektledare för arbetet är Veronica Sülau.
– Arbetet med pilotgrupperna visar tydligt att lärare har längtat efter att få föra fördjupade samtal om sin undervisning tillsammans med kollegor. Det saknas verkligen en struktur för hur kollegiala dialoger om beprövad erfarenhet kan bedrivas både lokalt och nationellt, säger Veronica Sülau.
Arbetet ligger i linje med flera nationella initiativ. Skolverket har i samband med professionsprogrammet lyft fram att beprövad erfarenhet på sikt kan få större betydelse för meritering inom läraryrket. Även läroplansutredningen SOU 2025:19 har pekat på behovet av nationella strukturer för att samla och tillgängliggöra denna kunskap.Riksrevisionen presenterade i november 2025 en granskning där de belyste statens arbete med vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Granskningen pekar på att ingen skolmyndighet har metoder för att sammanställa erfarenhetsbaserad kunskap från lärarkåren.
Riksrevisionen skriver i sin rapport att kunskapsstöd som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet inte syftar till att detaljstyra verksamheten, utan till att stärka lärarprofessionen genom att kombineras med professionens egna bedömningar och erfarenheter. Det talar för att en nationell plattform för beprövad erfarenhet inte bör utformas som ett styrinstrument uppifrån, utan som en professionell infrastruktur där lärare själva bidrar till, granskar och använder den kunskap som växer fram ur undervisningen.
Rapporten presenteras vid ett frukostseminarium arrangerat av Lärarstiftelsen den 4 juni.
