Slöjd – ett föränderligt ämne

Slöjd är tillsammans med andra praktisk-estetiska ämnen ett ämne som det ofta råder delade meningar om. Vissa anser att ämnet är slöseri med elevernas skoltid, medan andra hävdar att slöjd är ett viktigt ämne för att elevernas ska kunna utveckla sin kreativa förmåga. Men när blev slöjd ett skolämne och hur har ämnet utvecklats?

Slöjden som en del av barns uppfostran har en lång historia som sträcker sig tillbaka till fornnordisk tid, men det var först på 1800-talet som ordet slöjd fick dess moderna betydelse. Handarbete som en del av skolans undervisning förekom redan under 1500-talet och under 1700-talet var det vanligt att man i fattigskolor varvade handarbete med läsning och kristendom.

Trots denna förhistoria blev slöjd inte ett ämne i den folkskola som infördes 1842, utan det skulle dröja tills 1878 års normalplan innan slöjd för första gången nämndes som ett ämne i folkskolan. Detta omnämnande innebar dock inte att slöjd blev ett obligatoriskt ämne, utan det togs upp som ett ämne som låg utanför schemat. Av 1882 års folkskolestadga framgick vidare att det skulle vara upp till föräldrarna att avgöra om barnen skulle få undervisning i slöjd eller inte. Fem år därefter blev slöjd dock ett ämne som togs upp vid folkskoleseminarierna, vilket gjorde att nu skulle folkskollärarna lära sig att undervisa i ämnet.

Innan 1919 fanns en strikt uppdelning mellan pojkars och flickors undervisning som visade sig i att pojkarna skulle ägna sig åt trä- och metallslöjd medan flickors slöjd inkluderade sömnad och stickning. Genom 1919 års undervisningsplan började denna uppdelning mellan pojkar och flickor luckras upp i och med att undervisningen i de tre första klasserna var densamma oberoende av kön. Skolbarnen skulle då ägna sig åt enklare sömnadsarbeten såsom att sy i knappar och stoppa strumpor.

En liknande ordning återfanns även i den nya undervisningsplan som kom 1955. Den gemensamma kursen blev emellertid kortare då i och med att den bara skulle omfatta första och andra klass. Under dessa årsklasser skulle eleverna ägna sig åt småslöjd och enklare sömnadsarbeten. Småslöjd handlade främst om att bekanta sig med olika material såsom papper, lera, plastellin, stickor, kottar, bark, tyg och galon.

Genom Lgr 62 och introduktionen av grundskolan försvann begreppen pojk- och flickslöjd, även om man också fortsättningsvis tänkte sig att de flesta flickor skulle undervisas i textilslöjd och de flesta pojkar skulle ha trä- och metallslöjd. Vidare skulle pojkar ges minst 20 lektioner textilslöjd och flickor minst 20 lektioner trä- eller metallslöjd under mellanstadiet. I övrigt fanns det dock likheter med folkskolans slöjdundervisning i det att småslöjd skulle prägla undervisningen under de två första årskurserna.

Denna ordning förändrades sedan genom Lgr 69 där alla påbjudna skillnader mellan flickors och pojkars slöjdundervisning försvann. Istället framhölls särskilt att slöjdundervisningen på mellanstadiet inte skulle ta hänsyn till elevernas kön och vad gällde möjligheten att i högstadiet välja mellan textil- eller trä- och metallslöjd sades inget om hur pojkar och flickor förväntades välja. Trots detta var det i praktiken så att många flickor valde textilslöjd medan pojkar valde trä- och metallslöjd.

Under senare år har denna uppdelning mellan olika slöjdformer luckrats upp och sedan Lgr 11 talar man inte längre om olika slags slöjd, utan om slöjd som omfattar materialen metall, textil och trä. Det förekommer dock fortfarande att elever får välja mellan om de vill ägna sig åt att arbeta i textil eller trä- och metall på högstadiet.

Källor och vidare läsning:

1. Johansson, Ulla, Att skolas för hemmet: trädgårdsskötsel, slöjd, huslig ekonomi och nykterhetsundervisning i den svenska folkskolan 1842–1919 med exempel från Sköns församling (Umeå 1987).
2. Läroplan för grundskolan (Stockholm 1962)
3. Läroplan för grundskolan 1 Allmän del, (Stockholm 1969)
4. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Stockholm 2011)
5. Normalplan för undervisningen i folkskolor och småskolor (Stockholm 1878)
6. Undervisningsplan för rikets folkskolor den 22 januari 1955 (Stockholm 1955)
7. Undervisningsplan för rikets folkskolor den 31 oktober 1919 (Stockholm 1920)
8. Wiberg, Albert, Till skolslöjdens förhistoria: några utvecklingslinjer i svensk arbetspedagogik intill 1877 (Stockholm, 1939)