Betty Pettersson – Sveriges första kvinnliga student

”Det var en gång i början av 1850-talet i sagostaden Visby en 15 års flicka, som byggde stolta luftslott och välvde djärva framtidsplaner i sitt nästan slätkammande huvud”. Så började Andrea Andréen sitt föredrag om Betty Pettersson som hon höll den 14 november 1925. Den dagen firade Akademiskt bildade kvinnors förening att det hade gått 50 år sedan Betty Pettersson hade avlagt sin filosofie kandidatexamen.

Även om kvinnor i slutet av 1800-talet fick formell tillgång till universitetsstudier i Sverige, var tidsandan svår. Det fanns olika idéföreställningar gällande män och kvinnor. Män ansågs som fria samhällsmedborgare medan kvinnan var djupt rotat i sin kropps begränsningar. Av den anledningen var män lämpande att delta i offentligheten som självständiga medborgare, medan kvinnorna skulle ta hand om hemmet och barnen. Men Betty lyckades trots dåtidens normer. Hur kom det sig och vem var hon?

Betty Pettersson föddes den 14 september 1838 i Visby. Hon var dotter till sadelmakaren Olof Pettersson och Carolina Kullberg. Familjen bodde på Adelsgatan innanför ringmuren i Visby. Hennes far som själv hade önskat sig komma uppåt på samhällsstegen, gjorde allt för att se till att Betty som ansågs vara ett begåvat barn fick möjlighet att läsa vidare. Och detta trots att de ekonomiska resurserna inte var så stora i familjen.

Kungl. Högre lärarinneseminariet i Stockholm var lärosätet som gällde för de som önskade bli lärarinna och därefter kunde man som kvinna börja arbeta på en flickskola. Men Betty bestämde sig för att gå en annan väg. Hon valde istället att arbeta som guvernant i olika hem på fastlandet.

År 1870 var första året som flickor fick ta mogenhetsexamen (dåtidens namn på studentexamen, mer om det i  tidigare inlägg). Året därpå, 1871, tog Betty Pettersson mogenhetsexamen som privatist vid Nya Elementarskolan i Stockholm.

Ahlströmska skolan, fd  Nya Elementarskolan för flickor. Fotograf: Margareta Cramér (1926-2014). Källa: Stadsmuseet i Stockholm

Tio år senare beskrev August Strindberg hånfullt denna händelse i ”Giftas II” på följande sätt:  ”Den första qvinnan, som tog studentexamen i Sverige, fuskade, såsom ingen pojke förr gjort. […] Hon kuggades, vill jag minnas, den gången; men gick igenom året därpå. Och när hon dog, firades hon med tårar såsom en vägbryterska, af qvinnor och – män”.

Betty hade siktet inställt på att studera humaniora och språk på universitet. Vägen dit var dock inte helt enkel. Visserligen kunde en kvinna från och med 1870 studera exempelvis medicin på universiteten, men att läsa det som ansågs vara manligt kodade teoretiska ämnen som exempelvis historia, var ännu inte tillåtet. Först 1873 fick kvinnor tillträde till den teologiska fakulteten.

Om kvinnor fick läsa medicin varför inte då historia?, fråga sig Betty i sin dispensansökan. Hon fick rätt och skrev in sig vid Uppsala universitet och Gotlands nation i februari 1872. På plats togs hon inte emot med öppna armar. I alla fall inte om man ska tro den visa som sägs ha sjungit i slutet av 1880-talet vid gaskarna. Efter varje omkväde ska följande refräng ha sjungits: ”Och därför jag motion, att ej fröken Betty tas in i nation”. I  januari 1875 tog Betty, trots motståndet, som första kvinna en filosofie kandidatexamen.

Betty var inte bara Sveriges första kvinnliga student. Efter studierna i Uppsala blev hon år 1875 också den första kvinnliga lärarinnan att få en tjänst på en pojkskola. Hon beskrivs som en omtyckt och god pedagog både av elever och kollegor. Och efter sin död den 7 februari 1885 beskrevs hennes banbrytande insatser i flera tidningsartiklar.

Vidare läsning:

Göransdotter Lindgren, Rebecka, En teoretisk anomali? Nytt ljus på intellektuella kvinnor under 1900-talets första hälft i Sverige, Westberg, Johannes & Larsson, Germund (red.), Ny utbildningshistorisk forskning II: Nio bidrag från Forskarskolan i tillämpad utbildningshistoria, Uppsala, 2023.

Ringarp, Johanna, Betty Pettersson SKBL.

Skog-Östlin, Kerstin, Att bryta ny mark: Kvinnors bruk av läroverkslärarutbildning omkring 1900, Örebro, 2005