Träslöjd har aldrig försvunnit ur skolundervisningen. Däremot har det skett förändringar i slöjdens ställning och rörande vilka som haft trä- respektive textilslöjd i skolan. Trots att det funnits skolor i Sverige som givit slöjdundervisning sedan 1700-talet var det först i och med 1878 års normalplan som slöjd togs upp i folkskolan. Slöjden nämndes där som ett ämne som låg utanför schemat och av 1882 års folkskolestadga framgår att det var upp till föräldrarna att avgöra om barnen skulle få undervisning i slöjd. Fem år därefter blev slöjd även ett ämne som togs upp vid folkskoleseminarierna.

Innan 1919 fanns en strikt uppdelning mellan pojkars och flickors undervisning som visade sig i att pojkarna skulle ägna sig åt trä- och metallslöjd medan flickors slöjd inkluderade sömnad och stickning. Genom 1919 års undervisningsplan började denna uppdelning mellan pojkar och flickor luckras upp i och med undervisningen i de tre första klasserna var densamma oberoende av kön. Då skulle skolbarnen ägna sig åt enklare sömnadsarbeten såsom att sy i knappar och stoppa strumpor.

En liknande ordning återfanns även i den nya undervisningsplan som kom 1955. Den gemensamma kursen blev emellertid kortare då i och med att den bara skulle omfatta första och andra klass. Under dessa årsklasser skulle eleverna ägna sig åt småslöjd och enklare sömnadsarbeten. Småslöjd handlade främst om att bekanta sig med olika material såsom papper, lera, plastellin, stickor, kottar, bark, tyg och galon.

Genom Lgr 62 och introduktionen av grundskolan försvann begreppen pojk- och flickslöjd, även om man också fortsättningsvis tänkte sig att de flesta flickor skulle undervisas i textilslöjd och de flesta pojkar skulle ha trä- och metallslöjd. Vidare skulle pojkar ges minst 20 lektioner textilslöjd och flickor minst 20 lektioner trä- eller metallslöjd under mellanstadiet. I övrigt fanns det dock likheter med folkskolans slöjdundervisning i det att småslöjd skulle prägla undervisningen under de två första årskurserna.

Denna ordning förändrades sedan genom Lgr 69 där alla påbjudna skillnader mellan flickors och pojkars slöjdundervisning försvann. Istället framhölls särskilt att slöjdundervisningen på mellanstadiet inte skulle ta hänsyn till elevernas kön och vad gällde möjligheten att i högstadiet välja mellan textil- eller trä- och metallslöjd sägs inget om hur pojkar och flickor förväntades välja.

Källor:

1. Johansson, Ulla, Att skolas för hemmet: trädgårdsskötsel, slöjd, huslig ekonomi och nykterhetsundervisning i den svenska folkskolan 1842–1919 med exempel från Sköns församling (Umeå 1987).
2. Läroplan för grundskolan (Stockholm 1962)
3. Läroplan för grundskolan 1 Allmän del, (Stockholm, 1969)
4. Normalplan för undervisningen i folkskolor och småskolor (Stockholm 1878)
5. Undervisningsplan för rikets folkskolor den 22 januari 1955 (Stockholm 1955)
6. Undervisningsplan för rikets folkskolor den 31 oktober 1919 (Stockholm 1920)