Utbildningshistoria
Dagens skola och utbildningspolitik påverkas av vår historia. Men vad kan historien berätta för oss i olika frågor? Vad hände då som påverkar oss nu? Kan historien vara en del av nutiden? Utbildningshistoriska forskare hjälper till att reda ut alla dina frågor, både i olika inlägg och i vår frågelåda. Här kan du också läsa mer om våra historiska projekt och insatser.
Dagens skola och utbildningspolitik påverkas av vår historia. Men vad kan historien berätta för oss i olika frågor? Vad hände då som påverkar oss nu? Kan historien vara en del av nutiden? Utbildningshistoriska forskare hjälper till att reda ut alla dina frågor, både i olika inlägg och i vår frågelåda. Här kan du också läsa mer om våra historiska projekt och insatser.
Vad kan historien berätta?
Tre forskare skriver om utbildningshistoria. Johanna Ringarp, Sara Backman Prytz och Esbjörn Larsson ger oss ett historiskt perspektiv på gårdagens och dagens skola. Vad hände egentligen? Och hur påverkar det oss idag?
Skolstart på 60-talet
ÖVERGÅNGEN från förskola till förskoleklass kan vara omvälvande. Även historiskt har själva skolstarten varit föremål för diskussioner. Här är några exempel på hur man i tidigare läroplaner lyft frågan och vad det kan säga oss i ett större perspektiv.
Den svenska förskolan
IDAG GÅR NÄSTAN ALLA svenska barn i förskolan. Men har det alltid varit så?
Fortsättningsskolan – skola för att lära arbetares barn att arbeta
IDAG PRATAS DET ofta om en anpassning av gymnasieskolan efter samhällets behov. Hur tänkte man kring skola och yrkesutbildning för 100 år sedan?
Sveriges första kollo
VÅR BILD AV BARNS SOMMARLOV är ibland kanske lite romantiserad. Vi föreställer oss solsken och barn som leker, badar och plockar smultron i ett sommarlandskap. Även på 1800-talet tänkte man sig att detta var det bästa sommarlovet för barn.
Flytta på sommarlovet?
FÖRSTA VÄRLDSKRIGET fick flera högst påtagliga konsekvenser för Sverige. Bristen på importvaror gjorde att det vardagliga livet fick fler och fler begränsningar. Vissa varor ransonerades, andra blev dyrare, och vissa fick man knappt tag i.
VÅRA JOURHAVANDE SKOLHISTORIKER ger dig svar på dina historiska frågor inom tre arbetsdagar. Nedan ser du några frågor och svar. Ställ en fråga eller läs alla frågor och svar
Vad finns det för litteratur om skolprofessionernas historia?
Professionsteoretiskt perspektiv med fokus på rektors- och läraryrkets tillkomst och historia finns, om än i olika omfattning.
Läraryrkets professionaliseringsprocess har behandlats i flera avhandlingar och artiklar. Dessa tar
Läs mer
När ses första spåren av det demokratiska uppdraget i styrdokumenten?
Skola i samhällets tjänst var titeln på 1940 års skolutrednings betänkande från 1944. I den skrevs det fram att skolan skulle omdanas efter det moderna
Läs mer
Hur har skolan finansierats innan skolpengen kom till?
Den svenska skolan har främst finansierat genom offentliga medel, som betalades antingen av staten eller kommun. Det är det korta svaret. Svaret kan sedan modifieras beroende på
Läs mer
Möt våra utbildningshistoriker
är docent i historia och i pedagogik. Hon är verksam vid Stockholms och Uppsala universitet. Hennes forskningsintressen rör bl a svensk och tysk utbildningspolitik, utbildningshistoria och professionsteorier. Hon arbetar nu med två projekt, ett om inkluderingens förutsättningar i skolan och ett om epilepsins historia i Sverige.
är lektor i barn- och ungdomshistoria vid Uppsala universitet och forskar om utbildningshistoria. Hon avslutar just nu ett stort projekt om sexualundervisningens historia i Sverige. Ett nytt projekt är påbörjat och handlar om föräldrars relation till skolan från 1800-talet och framåt.
är dekan vid fakulteten för utbildningsvetenskaper och professor i utbildningshistoria vid Uppsala universitet. Han forskar för tillfället om skolans undervisning runt sekelskiftet 1900 och hur undervisningen då bidrog till att upprätthålla skillnader mellan olika sociala klasser.
