Historiker berättar
Tre forskare skriver om utbildningshistoria. Johanna Ringarp, Sara Backman Prytz och Esbjörn Larsson ger oss ett historiskt perspektiv på gårdagens och dagens skola. Vad hände egentligen? Och hur påverkar det oss idag?
För vi har tagit studenten!
NU ÄR DET DAGS för att studentavslutning. Men varför kallar man det för studenten?
Att rösta
JA ELLER NEJ? Det var den stora frågan i folkomröstningen 1994. Det man skulle rösta om var om var ifall Sverige skulle ansöka om att bli medlem i Europeiska unionen (EU) eller inte. Resultatet blev ett knappt övertag för ja-sidan.
Årtiondets vackraste skolbok
”OM VÅREN, OM VÅREN då är det allra bäst, då har vi så roligt och leka allra mest”. Så börjar en känd visa av Alice Tegnér som finns med i sångboken ”Nu ska vi sjunga!”.
Välkommen till utbildningshistoria
Historien är både lång borta och nära. 1800-talet kan i tid oftast kännas oerhört långt bort, men ibland möter vi blicken på någon som levde då och kan känna oss märkligt nära.
Vintersporten
UNDER DET TIDIGA 1900-talet växte passionen för vintersport sig stark i den svenska folksjälen. Det skulle åkas skidor på både längden och utför, kroppar skulle röra på sig, frisk luft skulle inandas och kinder skulle få rosor på sig.
Snöbollskrig
HÄR OM VECKAN fick jag ett mail från mina barns skola där skolledningen satte ner foten: snöbollskrig är inte tillåtet under skoltid. Samma regler råder förstås på skolor runt om i landet. Annat kunde det vara på 1800-talet och en stor del av 1900-talet.
Våra utbildningshistoriker
REDAKTIONEN för våra sidor för utbildningshistoria består av forskarna Johanna Ringarp, Sara Backman Prytz och Esbjörn Larsson. Tillsammans skriver de inlägg, svarar på dina frågor och bjuder ibland in andra forskare att vara med.
VÅRA JOURHAVANDE SKOLHISTORIKER ger dig svar på dina historiska frågor inom tre arbetsdagar. Nedan ser du några frågor och svar. Ställ en fråga eller läs alla frågor och svar
