Utbildningshistoria
Dagens skola och utbildningspolitik påverkas av vår historia. Men vad kan historien berätta för oss i olika frågor? Vad hände då som påverkar oss nu? Kan historien vara en del av nutiden? Utbildningshistoriska forskare hjälper till att reda ut alla dina frågor, både i olika inlägg och i vår frågelåda. Här kan du också läsa mer om våra historiska projekt och insatser.
Dagens skola och utbildningspolitik påverkas av vår historia. Men vad kan historien berätta för oss i olika frågor? Vad hände då som påverkar oss nu? Kan historien vara en del av nutiden? Utbildningshistoriska forskare hjälper till att reda ut alla dina frågor, både i olika inlägg och i vår frågelåda. Här kan du också läsa mer om våra historiska projekt och insatser.
Vad kan historien berätta?
Tre forskare skriver om utbildningshistoria. Johanna Ringarp, Sara Backman Prytz och Esbjörn Larsson ger oss ett historiskt perspektiv på gårdagens och dagens skola. Vad hände egentligen? Och hur påverkar det oss idag?
Västerås Flickskola på 1600-talet
NÄR VI IDAG TÄNKER PÅ FLICKSKOLOR är det kanske framför allt 1800-talets och det tidiga 1900-talets flickskolor som vi ser framför oss. Även om det var under denna period som flickskolorna hade sin storhetstid går rötterna betydligt längre tillbaka än så. Den första svenska flickskola vi har kännedom är pig-skolan i Västerås, en skola som öppnade år 1632.
Fostran eller kunskapsförmedling – en ständigt aktuell fråga
1849 ÅRS ALLMÄNNA LÄRARMÖTE och en skola i förändring.
Vardagsliv i barnträdgården
VID EN SNICKARBÄNK i en barnträdgård i 1950-talets Västerås står en pojke och sågar i en planka medan en annan pojke spikar.
Den svenska skolplikten – en komplicerad historia
SKOLPLIKTEN När fick Sverige skolplikt?
En skola för alla?
EN SKOLA FÖR ALLA blir en skola för ingen. Så löd rubriken på en artikel i Svenska Dagbladet under påskhelgen. Rektorn på en skola i Stockholmsområdet säger att anledningen till den relativt nystartade skolans framgång är att de har en homogen elevsammansättning.
VÅRA JOURHAVANDE SKOLHISTORIKER ger dig svar på dina historiska frågor inom tre arbetsdagar. Nedan ser du några frågor och svar. Ställ en fråga eller läs alla frågor och svar
Hur många kvinnor tog realexamen år 1910? Vad kunde de förväntas ha för användning av sin utbildning?
År 1910 hade Sverige 5,2 miljoner invånare och av dessa var det mycket få som tog realskoleexamen. Utbildningen
Läs mer
Vilka parter var inblandade i arbetsmarknadskonflikten 1980 och hur var turerna som ledde fram till att avtal tecknades för lärarna?
Inför 1980 års avtalsförhandlingar präglades situationen av att reallönerna hade halkat efter samtidigt som Sveriges
Läs mer
På 1870-talet öppnade de första kurserna för kvinnor på landets folkhögskolor. Har ni uppgifter om vilken utbildning dessa lärarinnor hade?
De första lärarinnorna på folkhögskolornas kvinnokurser hade själva fått sin utbildning genom privatundervisning i hemmet
Läs mer
Möt våra utbildningshistoriker
är docent i historia och i pedagogik. Hon är verksam vid Stockholms och Uppsala universitet. Hennes forskningsintressen rör bl a svensk och tysk utbildningspolitik, utbildningshistoria och professionsteorier. Hon arbetar nu med två projekt, ett om inkluderingens förutsättningar i skolan och ett om epilepsins historia i Sverige.
är lektor i barn- och ungdomshistoria vid Uppsala universitet och forskar om utbildningshistoria. Hon avslutar just nu ett stort projekt om sexualundervisningens historia i Sverige. Ett nytt projekt är påbörjat och handlar om föräldrars relation till skolan från 1800-talet och framåt.
är dekan vid fakulteten för utbildningsvetenskaper och professor i utbildningshistoria vid Uppsala universitet. Han forskar för tillfället om skolans undervisning runt sekelskiftet 1900 och hur undervisningen då bidrog till att upprätthålla skillnader mellan olika sociala klasser.
