Maria Husmodersskola

Vid sekelskiftet 1900 var Stockholm en stad i förändring. Industrialiseringen hade medfört att många hade flyttat in från landsbygden. Den ökade befolkningen innebar att många hade svårt att hitta bostad och trångboddheten var stor. Därtill var fattigdomen stor och många hade varken råd att hyra en lägenhet eller rum utan fick försöka hitta en sovplats att hyra när kvällen kom.

Ebba von Eckermann, född von Hallwyl, beskriver hur hon sommaren 1912 kommit in i ett hus där ett ungt par hälsingebor satt och åt. von Eckermann beskriver hur de unga paret satt och åt i ett rent och snyggt hem, men att maten bestod av ”ett fat våta icke avdunstade potatisar och bredvid 2 nyöppnade köpta konservburkar med någon sillsort i den ena och kalla (icke uppvärmda) inkokta köttbullar i det andra”. von Eckermanns slutsats var att ”tydligen var den unga frun alldeles okunnig i även enkel matlagning”. Det fanns alltså ett behov av att kvinnor fick lära sig hushållsliga sysslor. För att åstadkomma en förbättring krävdes både förändringar av lagstiftning som en ökad utbildning i hygien.

Att skingra okunnigheten när det gällde hushållning samtidigt som man hjälpte mödrar med barnpassning, var två av intentionerna bakom de husmodersskolor som kom att öppna både i Stockholm och i andra delar i Sverige.

Fotograf: Okänd. Arkiv: Stockholmskällan, Stockholms stadsarkiv SE/SSA/1271A/Stiftelsen Maria Husmodersskola F2 volym 1

Maria husmodersskola med barnavård kom att bli en av dessa verksamheter. Stiftelsen som stod bakom Maria husmodersskola ville dock också göra något åt bostadsproblemet. Av det skälet såg man framför sig att huset också skulle innehålla billiga, enkla men ljusa och rena bostäder för Stockholms växande kvinnliga arbeterskor och deras barn.

Ett gemensamt hus där husmodersskolan skulle kunna bedriva sin verksamhet och där det också fanns bostäder för kvinnorna att bo, blev ett prioriterat mål. Det är i det sammanhanget som Natalia Frölander kom att bli en avgörande faktor. 1908 hade hon blivit änka efter bankdirektören Henry Theodor Frölander. Paret Frölander hade varit starkt engagerad i flera filantropiska verksamheter och även umgåtts i kretsen kring de som startade studentföreningen Verdandi 1882. Som nybliven änka hade hon engagerat sig i stiftelsen Maria husmodersskola och nu tog  hon på sig uppdraget att bygga en fastighet på Södermalm för stiftelsens räkning.

Fastigheten som i folkmun kallades Frölanderska huset stod färdigt 1914 och därmed kunde många av föreningens planer förverkligas. För det första kunde man under samma tak ha, som det rapporterades i Dagens Nyheter, ”två matlagningsavdelningar, en tvättstuga, en slöjdavdelning i föreningen med barnkrubba för barn i åldern 2–7 år och slutligen en spädbarnskrubba för småttingar intill två år”. Husmodersskolans elever behövde alltså inte praktisera utanför skolans väggar, utan all utbildning kunde ske i huset som låg i hörnet Långholmsgatan/Folkskolegatan. I gatuplanet fanns det även stora samlingslokaler som användes både av stiftelsen själv, men också av andra verksamheter.

Husmodersskolan blev en succé. I Stockholms-Tidningen sammanfattade man det som att det borde finnas en husmodersskola i varje församling i Stockholm. För det behövdes det dock pengar. Att köpa en liten dyrare biljett på spårvagnen, de så kallade gula spårvagnskorten var ett sätt att få in medel, men för att få bort känslan av allmosor behövde också samhället stödja dessa verksamheter. Den tanken kom återkommande att diskuteras i den framväxande välfärdsstaten.

Vidare läsning:

Corsikan, ”500 000 gula spårvagnskort. 45 000 kr till Husmodersskolor med barnavård”, Stockholms-Tidningen, 27/10 1915.

Juliette, ”Ett centrum på Söder för humanitärt arbete”, Dagens Nyheter, 15/1 1915.

Ringarp, Johanna, ”Natalia Frölander”, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon.

Ringarp, Johanna, ”Skötsamma husmödrar och bildade arbeterskor. Fostran av arbetarkvinnor i Frölanderska huset och Tolfternas samtalscirklar 1900–1920”, Englund, Viktor, m.fl. (red.), Utbildningens fostrande funktioner. Historiska undersökningar av fostran i offentliga och enskilda utbildningsinsatser, Utbildningshistoriska meddelanden 8, Uppsala, Uppsala universitet, 2022, s. 189–209.

Wallström, Gunbritt & Vallström Maria, ”Ljusne Husmodersskola”, Vallström, Maria (red.), Bruksanda. Texter och reflektioner från en forskningscirkel, FoU Söderhamn, Centrum för flexibelt lärande, Söderhamns kommun, 2012.