Skolväskor, ränslar och korgar.

Den här veckan börjar skolan för små och stora barn runt om i landet, och många är de som kommer till skolan med en helt ny ryggsäck på ryggen. Så länge barn gått i skolan har de behövt ha med sig saker, så skolväskans historia är lika lång som skolans historia. Spåren av barns prylar är dock svåra att finna i historiska källor, och ju längre tillbaka vi kommer desto svårare blir det att hitta dem. Därför är det lite svårt att veta hur barns skolväskor sett ut i historien, och hur de använts. När vi kommer fram till 1800-talet blir det dock lättare, för då har vi ett bättre källäge. Förutom att det finns mer skriftliga källor från tiden finns också bevarade föremål och fotografier.

Flickor och pojkar med ryggsäckar på. Gränna 1915. Grenna Museum (Digitalt Museum)

Ett tidigt spår av skolväskan hittar vi i tidningsannonser. Redan på 1830-talet hittar vi annonser för särskilda skolväskor och barnväskor. I takt med att fler och fler barn börjar skolan växer också marknaden för särskilda väskor för barn och antalet annonser ökar under hela 1800-talet.

Alla barn hade förstås inte butiksköpta väskor, många bar sina böcker och matsäck i hemmagjorda väskor och korgar istället. I ett fint vittnesmål från 1850-talet kan vi läsa om en pojkes första skolväska:

”På min rygg dinglade en matsäcksväska. Den var av kalvskinn och hopknåpad av far, som på lediga stunder under långa vinterkvällar brukade syssla med läderarbeten. I väskan hade jag en stöddig halva hårt hålkaksbröd, smör i ett papper (att breda på med tummen, ”tummagås”), en ostbit eller en sillhalva i ett annat papper och ett kvarter mjölk i en butelj. Det var mat, som mättade vid middagstimmen, gav styrka i musklerna och höll tänderna vita och friska.”

Den här pojkens skolväska rymde alltså matsäcken han skulle ha med sig varje dag. Griffeltavlan bar han i handen, berättar han. Övriga viktiga saker, som stenar, spikar, snurror, knivar, näsdukar och även böcker bar han och hans vänner enligt uppgift i rockfickorna. Det får nog sägas vara en lite ovanlig lösning på problemet med att få med sig grejer – allt tyder annars på att det oftast ändå var så att man hade böcker, betygsbok, griffeltavla och allt annat som behövdes i skolväskan.

Välanvänd skolväska i juteväv från 1800-talet. Nordiska museet (Digitalt museum).

Väskorna kunde förstås också vara av olika modell – ryggsäckar (eller ”ränsel” som det kallades) var vanliga, men också axelremsväskor användes för att bära mat och böcker. På vissa håll i landet verkar spånkorgar och -väskor också förekommit, kanske särskilt för flickorna, vilket beskrivs i det här skolminnet från Edsberg under det sena 1800-talet:

”Sin matsäck bar pojkarna läderväska med rem att hänga över ryggen flickorna hade sin matsäck i flätade korgar eller väskor av tyg, stillsamt burna i handen.”

Idag, mer än hundra år senare är det nog inga barn – varken flickor eller pojkar –  som kommer till skolan med en flätad korg i handen. Innehållet i väskorna har också ändrats. Griffeltavlorna används inte, inte betygsböcker heller. Den största skillnaden för både skolbarn och deras föräldrar idag är nog ändå att skolan står för lunchen och några matsäckspaket alltså inte behöver packas ned eller bäras till skolan.

Källor:
Citaten är hämtade från Årsböcker för Svensk undervisning.
Hågkomster från folkskola och folkundervisning (1933), s. 81
Folkskolinspektionen i Örebro län åren 1861-1914, (1958) s. 213