Skolans betyg – en föränderlig praktik

Betygsättning utgör inte bara en viktig del av lärares myndighetsutövning utan präglar också mycket av skolans arbete. Men varför verkar det vara så svårt att hitta det perfekta betygssystemet? Den svenska skolan har genom historien haft en rad olika betygssystem och som exempel kan nämnas att sedan 1960-talet har hur man sätter betyg i grundskolan förändrats tre gånger (1962, 1994, 2011), och i år kom betänkandet från en utredning som föreslår ett helt nytt betygssystem.

En av anledningarna till att betygssystemet förändrats är att betygen används för olika syften och att olika betygssystem fungerar bättre för vissa syften än andra. Förenklat kan man säga att det finns två huvudsakliga syften med betyg: att kontrollera elevernas kunskap och att sortera eleverna efter kunskapsnivå. Beroende på vilket av dessa syften som ansetts som viktigast har det skett förändringar av betygssystemet.

Fram till slutet av 1940-talet hade vi i Sverige vad som kan betecknas som ett absolut betygssystem där de olika betygsstegen kan sägas motsvara olika nivåer av kunskap. Betygen gick från A till C med olika mellansteg som gjorde att det fanns sju olika betygssteg genom en kombination av stora och små bokstäver:

A                Berömlig

a                Med utmärkt beröm godkänd

AB              Med beröm godkänd

Ba              Icke utan beröm godkänd

B                Godkänd

BC              Icke fullt godkänd

C                Underkänd

Det fanns dock inga fastställda kriterier för vad som krävdes för de olika betygen, utan det var i stor utsträckning upp till läraren att avgöra vad som motsvarade ett visst betyg även om det i praktiken fanns ett visst mått av samsyn inom lärarkåren.

I och med att utbildningsväsendet utvecklades blev frågan om betygen som ett urvalsinstrument allt mer aktuellt. Detta gjorde att man från slutet av 1940-talet övergick till ett system där betygsfördelningen i folkskolan skulle vara mer proportionerlig. Detta innebar att man föreskrev att ungefär en tredjedel av eleverna skulle ha betyget Ba, medan en tredjedel skulle ha högre betyg och en tredjedel lägre betyg.

I samband med införandet av grundskolan ändrades betygssystemet från ett system med bokstäver till sifferbetyg och det nya systemet utformades helt och hållet som ett relativt betygssystem, där elevernas betyg sattes i relation till elevgruppen i sin helhet. Grundtanken med det relativa betygssystemet var att man antog att i en klass kommer det att finnas både starka och svaga elever och flertalet kommer att vara någonstans däremellan. Detta gjorde att man etablerade en ordning där betygen skulle fördelas enligt följande:

Betyg        Andel av eleverna

5                7 procent

4                24 procent

3                38 procent

2                24 procent

1                7 procent

För att råda bot på problemet att det kunde finnas skillnader i kunskapsnivå mellan olika klasser fanns det standardprov i vissa ämnen för att läraren skulle kunna anpassa betygssättningen till riksgenomsnittet. I den praktiska tillämpningen av systemet förekom det dock att lärare fördelade betygen jämnt över individuella klasser, med resultatet att det fanns en begränsning för hur många elever som kunde få ett särskilt betyg.

Den främsta kritiken mot det relativa betygssystemet var att de betyg som delades ut egentligen inte sade något om en elevs kunskaper eller skolprestationer, utan bara hur dessa förhöll sig till andra elevers. Det faktum att betygen ofta sattes med utgångspunkt i individuella klasser kunde det trots standardproven bli skillnader i vad ett betyg motsvarade beroende på hur olika klasser var sammansatta.

I och med att den svenska grundskolan fick en ny läroplan år 1994 som fastställde mål för undervisningen infördes även ett målrelaterat betygssystem. Detta innebar även att man övergick från sifferbetyg till att istället dela ut betygen Godkänd (G), Väl godkänd (VG) och Mycket väl godkänd (MVG). I grundskolan fanns inget betyg för underkänt, utan istället sattes det in insatser för att eleven skulle nå upp till målen. Däremot fanns betyget Icke godkänd (IG) i gymnasieskolan. I samband med denna reform infördes även betygskriterier för vissa betygssteg.

Även det nya systemet mötte dock kritik där särskilt de få betygsstegen lyftes fram som ett problem. Detta gjorde att det blev stora skillnader mellan olika kunskapsnivåer inom samma betygssteg, vilket gjorde att betygen inte blev så precisa och det blev svårt för eleverna att försöka höja sitt betyg. Vidare framhölls det som ett problem att elever som inte var godkända saknade betyg.

Detta tillsammans med jämförelser med andra länder samt det faktum att man inom högre utbildning övervägde att övergå till ett mer differentierat sätt att betygssätta gjorde att man i samband med Lgr 11 införde nuvarande betygsskala som går från A till F och därigenom fick man genom betyget F också ett betyg för underkänt.

Övergången till en betygsskala med ett tydligt underkänt betyg även i grundskolan har dock lett till en del problem. I den senaste utredningen framhålls särskilt att den skarpa gränsen för godkänt stänger ute många elever från vidare studier samtidigt som betygsskalan är asymmetrisk då det finns så många steg för godkända betyg, men bara ett för underkänt. Den skarpa gränsen gör också att det finns en risk för att elever godkänns trots att de inte riktigt når upp till de krav som ställs för betyget.

Bland annat därför föreslår den senaste utredningen ett betygssystem med olika steg (meritvärden) mellan 1 och 10, där 1-3 skulle motsvara olika grader av mindre godtagbara kunskaper. Det skulle med andra ord inte längre finnas något betyg för underkänt, även om det skulle krävas meritvärde 4 för att bli behörig att läsa vidare vid ett nationellt gymnasieprogram.

Något beslut om den nya betygsskalan är ännu inte fattat och det har redan framförts kritik mot en allt för snabb övergång till ett nytt sätt att sätta betyg. Frågan är också i vilken mån en ny betygsskala löser alla problem eller om den i likhet med tidigare förändringar leder till nya.

Vidare läsning:

Betygen i skolan (SOU 1977:9).

Ett nytt betygssystem (SOU 1992:86).

En ny betygsskala (Ds 2008:13).

En ny betygsskala (Prop. 2008/09:66).

Ett likvärdigt betygssystem (SOU 2025:18).

Lundahl, Christian. Betyg och bedömning. I Larsson & Westberg, Utbildningshistoria – en introduktion. Studentlitteratur 2024.