Lättläst nybörjarlitteratur i Barnbiblioteket Saga

Hösten 1935 markerade ännu ett viktigt vägskäl för den älskade bokserien Barnbiblioteket Saga på Svensk läraretidnings förlag. Efter Amanda Hammarlunds död tog den tidigare redaktionssekreteraren Signe Wranér över rodret som redaktör. Under hennes ledning kom utgivningen att förändras steg för steg. Två exempel är nedläggningen av förlagets barntidningar och satsningen på mer åldersanpassade barnböcker. Här stod förlaget i samklang med samtidens syn på barns läsning i skolan och hemma. På 1930-talet argumenterade exempelvis den tongivande pedagogen Lorentz Larson, inspirerad av Charlotte Bühler, för en tydligt åldersuppdelad bokutgivning.

Detta sätt att tänka om barns läsning var inte obekant på Svensk läraretidnings förlag. Redan från starten hade grundarna, som själva var folkskollärare, riktat in sig på läsare i olika åldrar, till exempel med jultidningarna Jultomten för de lite äldre barnen och Tummeliten för de yngre. Från mitten av 1920-talet satsade förlaget mer systematiskt på en tydligt åldersanpassad utgivning. Det rörde sig om bokserier som Ungdomens bibliotek (1925–1947) och Stjärnböckerna (1937–1950).

Men den nya redaktören låg bakom ytterligare en satsning som inte har uppmärksammats: lättlästa böcker för de allra yngsta läsarna och för elever i den så kallade hjälpskolan. Det var en utgivning i linje med 1940-talets syn på läsinlärning och barnpsykologi och som föregriper den lättlästa litteratur som i dag ingår som en viktig del i den svenska bokutgivningen.
Idén om lättlästa böcker i Barnbiblioteket Saga verkar ha kommit från läraren och radioprofilen Ingrid Wallerström. Redan sommaren 1925 hade hon suttit hos Amanda Hammarlund och resonerat om en speciell läsning för barn ”som endast gått några månader i skola”. Böcker som nybörjaren kunde läsa på egen hand och som kunde få dem att känna sig som riktiga läsare.

Wallerström var också angelägen om att de lättlästa böckerna skulle nå hjälpskolans elever. I ett brev till förlaget hösten 1947 föreslår hon att de bör lanseras som bredvidläsning i hjälpskolan. Enligt henne utgjorde den en växande bokmarknad: ”Skaran av barn i särklass är stor – för fem år sen var det sjutton tusen, nu är det bra mycket mer, hjälpklasserna har ju anordnats så fort städerna hunnit, och fler kommer att inrättas förstås.”

För att underlätta läsningen använde Wallerström flera knep. Bland annat stavdelades längre ord: ”BAGAREN vårt jul-bröd bakar / Und-rar här hur degen smakar”. Wranér inför stavdelning även i översättningen av författaren och läraren Kaj Juel Nielsens Pelle blir prins (1945) som introducerades till förlaget via den danska förläggaren. Också på danska sidan fanns en marknad för lättlästa ”frilæsningsbøger”, vilka betraktades som ett komplement till undervisningens ”A–B–C og Læsebøger”.

Wranér är alltså en viktig pionjär inom vad som idag ofta kallas lättläst-litteraturen. Hon både bearbetade manus och översatte böcker så att de passade förlagets format. Vid utgivningen av den danska läraren och barnpsykologen Bodil Farups Ulla två trappor upp (1947) gör Wranér exempelvis stora redaktionella ändringar i samband med översättningen. Flera tillägg görs i själva texten – den danska originalutgåvan innehåller 24 sidor medan den svenska är på hela 121 sidor. Farup själv är inte nöjd med den långa översättningen och kritiserar den i ett brev: ”Jeg har intet at invende mod ’Tilsætningerne’, naar de har været nødvendige for Formatets Skyld – selv om jeg synes, at selve Bogens Idé kom bedre frem i den korte og knappe Form – den drukner lidt her i det meget andet Stof”.

Gemensamt för de lättlästa böckerna i Barnbiblioteket Saga är att de ramades in som en litteratur sanktionerad av pedagogiska experter. De hade enklare meningsbyggnad, större typsnitt, mindre text per sida, stödjande illustrationer och ett innehåll som var både pedagogiskt, moraliskt och psykologiskt kontrollerat. Här fanns alltså flera drag som fortfarande hittas i den lättlästa barnboken.

Vidare läsning
Johanna Almqvist och Olle Widhe arbetar med en artikel om nybörjarböcker och lättläst litteratur i Barnbiblioteket Saga inom ramen för Svenska barnboksinstitutets projekt om Svensk läraretidnings förlag. Artikeln publiceras i tidskriften Barnboken – tidskrift för barnlitteraturforskning under 2025.

Mer information om forskningsprojektet och Saga-arkivet finns här:
Sagan om Saga – Svenska barnboksinstitutet