Från gymnasium till gymnasieskola

Så här i början av året är det många niondeklassare som funderar över vilket gymnasieprogram de ska välja. Men hur länge har vi haft gymnasieskolor i Sverige och när blev det så att i stort sett alla elever som lämnar grundskolan gick vidare till en gymnasieutbildning?

Sverige har haft en gymnasieskola sedan början av 1970-talet och dess första läroplan var Lgy 70. Gymnasieutbildning som sådan har dock en betydligt längre historia. De svenska gymnasierna kan spåras tillbaka till 1600-talet och reglerades för första gången i 1649 års skolordning. I mitten av 1800-talet slogs dock gymnasierna samman med andra skolformer under benämningen läroverk, men 1905 återuppstod gymnasierna som en tydligt avgränsad skolform i och med att realskolan blev den lägre delen av läroverksutbildningen. Nästa stora förändring kom sedan under 1960-talet, då realskolan avvecklades som ett resultat av grundskolans införande. I samband med detta skapades det nya gymnasiet 1966 och från och med 1971 fick Sverige en gymnasieskola.

Den gymnasieskola som infördes i början av 1970-talet skiljde sig dock en hel del från det gymnasium som kunde räkna sina anor tillbaka till 1600-talet. Ursprungligen hade gymnasiet varit en skolform som framförallt var att betrakta som en utbildning för blivande präster, även om inte alla som läste vid gymnasium blev präster. Först under slutet av 1800-talet öppnades möjligheten upp för att även läsa en gymnasieutbildning som inte byggde på klassiska språk som latin och grekiska, vilket varit en viktig del i utbildningen av blivande präster. På så sätt fick läroverken två utbildningslinjer, latinlinjen och reallinjen, vilka kan ses som föregångare till dagens humanistiska respektive naturvetenskapliga program.

Fram till 1950-talet var dessa de enda linjerna man kunde läsa vid gymnasiet, även om det också fanns möjlighet att inom latinlinjen välja en hel- eller halvklassisk variant beroende på om man utöver latin även ville läsa grekiska. År 1957 utökades gymnasiet även med en allmän linje, som kan ses som en föregångare till dagens samhällsvetenskapliga program. I samband med skapandet av det nya gymnasiet 1866 slogs läroverkens gymnasieutbildningar samman med tekniska gymnasier och handelsgymnasier, vilket gjorde att det även skapades en ekonomisk och en teknisk linje som idag lever vidare i ekonomiprogrammet och teknikprogrammet.

Tillkomsten av gymnasieskolan utgjorde i sin tur en ytterligare utvidgning av gymnasienivån genom att man genom Lgr 70 förde samman det nya gymnasiets linjer med den yrkesutbildning som tidigare funnits inom de så kallade fackskolorna. På så sätt fick gymnasieskolan ett 20-tal linjer, vilka flertalet var yrkesförberedande. Vid denna tid fanns det också stora skillnader mellan de studieförberedande och de yrkesförberedande linjerna. De studieförberedande var i regel treåriga och gav undervisning i liknande ämnen som idag medan de yrkesförberedande var tvååriga och innehöll endast ytterligare ett teoretiskt ämne utöver svenska. Denna stora skillnad mellan yrkes- och studieförberedande gymnasieutbildningar kom att förändras 1994, då gymnasielinjerna ersattes av program vilka samtliga omfattade minst tre år. Vidare skulle alla gymnasieprogram omfatta en rad kärnämnen, vilka idag benämns som gymnasiegemensamma ämnen.

En annan viktig skillnad mellan dagens gymnasieskola och gångna århundradens gymnasium är att medan i stort sett alla elever i grundskolan idag går vidare till gymnasieskolan, var det fram till 1930-talet bara någon procent av varje årskull som läste vid gymnasium. Därefter ökade antalet elever som läste vid gymnasium, men det blev aldrig mer än runt var åttonde tonåring som genomgick läroverkens gymnasieutbildning. I och med tillkomsten av gymnasieskolan ändrades detta radikalt. Detta berodde dels på att gymnasieskolan omfattade långt fler utbildningar än det gamla gymnasium, dels på att fler familjer lät sina barn läsa vidare. Redan 1975 var det över 60 procent av de som lämnade grundskolan som gick vidare till gymnasieskolan och därefter kom denna andel att fortsätta öka som ett resultat av förändringar på arbetsmarknaden som gjorde det svårare att få ett arbete direkt efter grundskolan. Sedan mitten av 1990-talet går i stort sett alla elever i grundskolan vidare till gymnasieskolan.

Vidare läsning:

Magnus Grahn (2021). Den moderna skolans framväxt: 1960-talets förändringar i de gymnasiala skolformerna.

Esbjörn Larsson & Johan Prytz (2024). Läroverk och gymnasieskola. I Utbildningshistoria – en introduktion.