Den sagolika skolan och demokratin

Den före detta eleven Ylva Thörn vandrar nyfiket runt på utställningen En sagolik skola, som sammanfattar folkskolans verksamhet under 175 år. Utställningen har precis flyttat till Dalarnas museum i Falun. Numera bor före detta eleven Ylva Thörn från Åtvidaberg här i stan och är landshövding i Dalarnas län.

Lärarstiftelsens utställning, En sagolik skola, firar att folkskolan fyllde 175 år förra året. Folkskolan ses som ett av Sveriges viktigaste demokratiska projekt som gav alla barn möjlighet att gå i skolan gratis, oavsett bakgrund. I samma anda startades Saga-biblioteket i början av 1900-talet. Med hjälp av författare och konstnärer gavs flera hundra böcker ut. Grundtanken var bra bilder och god läsning till ett överkomligt pris. För alla. Den lässatsningen gav också utställningen dess namn, En sagolik skola.

En sagolik och avgiftsfri skola
Utställningen är på turné och kan just nu ses i Falun på Dalarnas museum. Utställningen är sagolik och fylld med nostalgiska prylar; allt från tomtar och skolplanscher till smurfar och pennvässare. En avbild av Nils Holgerssons gås flyger förbi i taket, en bok som Selma Lagerlöf för övrigt skrev när hon bodde just i Falun. Här finns Carl Larssons bilder och Ottilia Adelborgs illustrationer och många andra konstnärer representerade. Och som representant för Dalarnas län, landshövdingen Ylva Thörn:
– I Sverige har vi skolplikt och en avgiftsfri skola. Vi kan tala, tycka och tänka vad vi vill och det är grundlagsskyddande, säger hon vid invigningen. Det är en förutsättning för ett öppet demokratiskt samhälle.

Skolan ska ge rätt förutsättningarna
Ylva Thörn har en lång meritlista. Från undersköterska med flera fackliga uppdrag till förbundsordförande, fackföreningsledare och nu landshövding. Men allt började i skolan, som hon ser som en bra grund både då och nu.
– Skolan ska bidra med de mest grundläggande kunskaperna som att läsa, skriva och räkna. Det är en förutsättning för att vi kritiskt ska kunna granska och värdera det som sker i samhället, säger Ylva Thörn.
Hon menar också att skolan har en uppgift att skapa gemenskap men samtidigt ge eleven de förutsättningar som krävs för att göra egna individuella och välgrundade val.

Förståelse med ett historiskt perspektiv
I anslutning till utställningen finns ett gammalt klassrum uppbyggt med skolbänkar, kateder, griffeltavla, pekpinnar och konserverade grodor i glasburkar. Hit ska Faluns alla elever i årskurs 7 komma på besök för att uppleva en lektion från förr.
Ylva Thörn kikar in i klassrummet. Hon har själv gått i skolan på lördagar. Hon minns skolmognadsprovet, skolresor, skolbespisning och många skoldagar – med glädje. Det historiska perspektivet och berättandet ser hon som väsentligt. Det är viktig för att vi ska förstå vår omvärld idag och kunna stå emot de antidemokratiska krafter som finns.
– Idag är skolans demokratiska roll viktigare än någonsin om vi ska bibehålla vårt öppna samhälle. Här spelar de grundläggande värderingarna om respekt, demokrati och mänskliga rättigheter en viktig roll, liksom vår gemensamma historia. Eleverna måste förstå hur samhället fungerar och hur de ska leva och verka som medborgare, säger hon.

Omtag och medtag
I takt med att extremismen växer i länet så måste skolan ta en aktiv roll, tycker Ylva Thörn. Kanske krävs det ett omtag. Rätt baskunskaper och grundvärderingar skulle hon vilja att varje elev bär med sig när de lämnar skolans värld. Så att varje enskild individ kan agera och ta ansvar för sitt agerande. Som en god samhällsmedborgare.
Men den där ryggsäcken som eleven bär med sig får inte vara överfull. Det måste finnas utrymme för nyfikenhet, nya erfarenheter och intryck, menar den före detta eleven Ylva Thörn och fortsätter rundvandringen genom den sagolika utställningen.

8 september, 2018