Utbildningshistoria

Att lära sig läsa och få en läsförståelse är viktiga kunskaper, både i skolan och i samhället i stort.

NU BÖRJAR ETT NYTT SKOLÅR. För en del elever blir skolstarten deras första möte med en miljö som kommer vara deras vardag under det närmaste decenniet. Många av oss minns nog känslan inför den första skoldagen.

DEN HÄR VECKAN BÖRJAR MÅNGA BARN SKOLAN, och övergången från förskola till förskoleklass kan vara nog så omvälvande. Även historiskt har själva skolstarten varit föremål för diskussioner. I det här inlägget kommer vi visa några exempel på hur man i tidigare läroplaner lyft frågan, och vad det kan säga oss i ett lite större perspektiv.

IDAG GÅR NÄSTAN ALLA svenska barn i förskolan. Men har det alltid varit så?

IDAG PRATAS DET ofta om en anpassning av gymnasieskolan efter samhällets behov. Hur tänkte man kring skola och yrkesutbildning för 100 år sedan?

VÅR BILD AV BARNS SOMMARLOV är ibland kanske lite romantiserad. Vi föreställer oss solsken och barn som leker, badar och plockar smultron i ett sommarlandskap. Även på 1800-talet tänkte man sig att detta var det bästa sommarlovet för barn.

FÖRSTA VÄRLDSKRIGET fick flera högst påtagliga konsekvenser för Sverige. Bristen på importvaror gjorde att det vardagliga livet fick fler och fler begränsningar. Vissa varor ransonerades, andra blev dyrare, och vissa fick man knappt tag i.

NU ÄR DET DAGS för att studentavslutning. Men varför kallar man det för studenten?

JA ELLER NEJ? Det var den stora frågan i folkomröstningen 1994. Det man skulle rösta om var om var ifall Sverige skulle ansöka om att bli medlem i Europeiska unionen (EU) eller inte. Resultatet blev ett knappt övertag för ja-sidan.

”OM VÅREN, OM VÅREN då är det allra bäst, då har vi så roligt och leka allra mest”. Så börjar en känd visa av Alice Tegnér som finns med i sångboken ”Nu ska vi sjunga!”.