Jakt och epa lockar till läsning i Alfta

Läskraft Alfta är ett läsfrämjande projekt på högstadiet i Ovanåkers kommun som inleddes hösten 2025. Projektet växte fram ur oron över att elevernas läsning hade minskat under flera år, särskilt på högstadiet.
Skolan ligger i en glesbygdskommun där den genomsnittliga utbildningsnivån är låg och bland eleverna på Alftaskolan 7–9 finns ingen generell läskultur. Många av dem möter inte litteraturen på fritiden.
– Det gör att skolans kompensatoriska uppdrag blir extra tydligt. Läsintresset behöver odlas specifikt i skolan, eftersom det inte självklart stimuleras på annat håll i elevens liv, konstaterar specialläraren Helen Strömberg.

Bygger en läskultur
Utgångspunkten för det läsfrämjande projektet blev därför att bygga en läskultur där eleverna får möjlighet att hitta böcker som engagerar dem och som de också klarar av att läsa. Namnet Läskraft valdes för att markera att läsning inte bara handlar om att avkoda text, utan också om att få kraft genom det man läser och utvecklas som människa.
– Tidigare har vi främst jobbat med den tekniska delen av läsningen, det vill säga ren ordavkodning av text. Eleverna utvecklades till duktiga avkodare, men vi lyckades inte väcka elevernas intresse på djupet. En del av förklaringen var att vi inte kunde erbjuda rätt sorts böcker, säger Helen Strömberg.

Skolbibliotekarie viktig
När kommunen hösten 2025 anställde en skolbibliotekarie blev det möjligt att arbeta mer systematiskt med läsfrämjande åtgärder. Tjänsten tillträddes av Anette Helgesson, som tidigare arbetat i kommunen som barnbibliotekarie, men de senaste åren varit skolbibliotekarie i grannkommunen Bollnäs.
– Kommunbiblioteket och skolbiblioteket är integrerade och ligger alltså i samma hus, men vi på skolan har kämpat länge för att få en särskild skolbibliotekarie som kunde bidra till samarbetet mellan bibliotek och skola. Vi blev glada när det till slut skapades en sådan tjänst. Det ger mycket att jobba tillsammans. Biblioteket har annars ofta svårt att komma in i skolan, och i skolan har vi stor nytta av att skolbibliotekarien nu kan rekommendera böcker och stötta lärarna, säger Helen Strömberg.
När Anette Helgesson inventerade skolans eget bokskåp reagerade hon på att de böcker som fanns där var för tjocka och för svåra.
– Eleverna tycker ofta att det blir intressantare att läsa om böckerna är tunnare och mer lättlästa. Det finns en hel del bra bokserier där de olika delarna är graderade efter hur utmanande de är, konstaterar hon.

Böcker med glesbygdskoppling
Nya böcker har köpts in, delvis med hjälp av extra anslag och genom stadsbidrag, inte minst bokserier och litteratur som knyter an till elevernas intressen och vardag. Hegas lättlästa böcker handlar till exempel om ämnen med glesbygdskoppling, som epa, jakt och fiske. True crime-litteratur finns också, och är populärt.
– Vi ville att alla skulle kunna känna sig som duktiga läsare i början. För dem som tyckte att det blev alltför lätt fanns det möjligheter att välja svårare böcker som gav dem en större utmaning, säger Helen Strömberg.

Läsning på schemat
En central del i projektet var att rektor avsatte särskild tid för läsning på schemat.
– Under projektets fem första veckor läste alla på högstadiet 15 minuter varje dag. Läsningen sker på olika lektioner och läraren läser tillsammans med eleverna. Syftet är att visa att läsning är ett gemensamt ansvar och att även de vuxna fungerar som läsande förebilder.
Nu har skolan gått över till nästa steg i projektet, från fokus på läslust till läsning som en del av undervisningen. Läsningen är inte målet, utan ett redskap för livslångt lärande där ordkunskap och ordförråd utvecklas vidare. Nu kommer att hållas ännu fler boksamtal på svensklektionerna, med olika tema i de olika årskurserna. Eleverna läser en gemensam bok och därutöver minst en av sex valbara böcker på samma tema.
För att få till samtal kring läsningen har man tagit fram gemensamma frågor som kan användas när eleverna läser olika böcker. Samtalen handlar ofta om personer, konflikter och teman i berättelserna och kan också kopplas till identitet och personliga erfarenheter.
Arbetet har dessutom kompletterats med aktiviteter som boktävlingar, bokryggspoesi, och skapande uppgifter på bildlektioner, där läsning synliggörs i hela skolmiljön. Man har även provat bokcirklar i mindre grupper.

Snabba förändringar
Projektet Läskraft är fortfarande relativt nytt, men både lärare och elever beskriver redan tydliga förändringar.
– Även om resultaten i formella tester ännu är svåra att bedöma ser vi att elevernas inställning till läsning har förändrats. Det är fler som faktiskt läser när tid avsätts för det och när de får möjlighet att välja böcker själva, säger Anette Helgesson.
Eleverna pratar mer om böcker, frågar efter nya titlar och visar större förståelse för det de läser. Enkäter som gjorts på skolan visar att fler elever upplever att de hittar böcker som de tycker om och att de läser mer än tidigare.
Initiativtagarna till projektet vill att arbetet ska fortsätta och få en tydligare struktur. Man vill också vidareutveckla arbetet med bokcirklar, författarbesök och läsråd. Målet är att arbetet ska bli en permanent del av skolans organisation.
Projektet har redan spridits till den andra högstadieskolan i kommunen och har presenterats för personal. Erfarenheterna delas också genom skolbibliotekets sociala medier och i kontakter med andra skolor.
– Vi vill gärna dela våra erfarenheter på flera sätt och skulle vilja att fler lärare får kompetensutveckling, till exempel i att hålla boksamtal, säger Helen Strömberg.

Läs mer om Stora läspriset!