17 december 2025 | Sara Backman Prytz

Julavslutning i kristider

I december 1918 hade första världskriget precis tagit slut, efter år av krig och oroligheter. Även i den svenska skolans värld hade detta inneburit högst påtagliga konsekvenser. I det här inlägget ska vi följa skolföreståndarinnan Selma Siösteen och de förutsättningar hon hade när hon planerade julavslutningen det året. Hon var född 1860 och hade alltså lång erfarenhet både av att undervisa och att leda en skola.

För fröken Siösteen hade krigsåren gjort att hon och hennes skola fått lämna sina vanliga lokaler. Selma var föreståndarinnan vid elementarläroverket för flickor i Enköping, och i vanliga fall hyrde de in sig i sparbankshuset. Det var ändamålsenliga lokaler och hyran var överkomlig. Med de stora besparingar som behövde göras under första världskriget blev dock lokalfrågan ett problem för flickskolan. Bränslefrågan, som vi tidigare uppehållit oss vid i den här bloggen, gjorde att det blev omöjligt att fortsätta undervisningen i sparbankshusets lokaler. Belysning och uppvärmning blev helt enkelt för dyrt.

Sparbankshuset i Enköping år 1918. Fotograf: Anders Willmanson /Enköpings museum

Istället lyckades man tillfälligt hyra in sig i pojkläroverkets lokaler. Villkoret var att flickorna var där och fick sin undervisning under tider när pojkarna hade undervisningsfritt, vilket antagligen var en ganska stor utmaning i fråga om schemaläggning för föreståndarinnan. Flickorna fick inte heller egna skolbänkar (de var ju pojkarnas) utan fick ha sina böcker och andra tillhörigheter på golvet. Fröken Siösteen berättar att det kändes ”tragikomiskt” men konstaterar också att ”Det var ju krig, man fick tåla mycket.”

I december 1918 hade freden slutligen kommit och flickorna var tillbaka i sparbankshuset, och kunde äntligen ha sina skolböcker i bänkarna igen. Man kan gissa att det fanns en glädje och hoppfullhet i luften när julfirandet skulle planeras efter att freden inträtt.

Till allas glädje (får man förmoda i alla fall) visade det sig att ärkebiskopen Nathan Söderblom planerade ett besök i Enköping, och det blev han som kom att hålla i julavslutningen för flickskolan en eftermiddag i slutet av terminen. Fröken Siösteen gjorde sitt bästa med att pynta och ställa i ordning för en riktig julfest. Ljus gick inte att köpa, men hon tiggde till sig ljusstumpar som hon kunde klä granen med. Ransoneringskort för mjöl, smör och socker samlades ihop så att lärarinnorna kunde bjuda hedersgästen på bröd till kaffet.

En julgran från 1910-talet. Fotograf: Samuel Lindskog / Örebro läns museum

Själva julavslutningen verkar ha följt en traditionell mall, med psalmer och tal – även om det förstås hörde till ovanligheterna att det var ärkebiskopen som höll avslutningstalet. En av de minsta skolflickorna uppträdde också, och sjöng ”Nu står jul vid snöig port” av Zacharias Topelius, något som verkar berört Söderblom. ”Då hon slutat, sprang ärkebiskopen upp från sin stol och kysste den lilla på pannan.” Även lärarinnornas julbak verkar ha fallit honom i smaken, och Selma Siösteen själv beskriver hur besöket blev ”en riktig julfest”.

Hon själv levde ett långt och rikt liv, och för henne var besöket av ärkebiskopen den där decembereftermiddagen nog inte mycket mer än ett glatt minne och en historia hon gärna berättade. Sett i ett större perspektiv kan vi ändå även ur detta minne hämta mycket kunskaper och förståelser om skolan under 1910-talet. Den tjänar som exempel på hur krigsårens besparingar drabbade skolan, och hur flickor värderades lägre än pojkar – men också om hur julavslutningar sett ut och hur lärare i alla tider med små medel skapat fest och glädje, inte bara för hedersgäster utan i ännu högre grad för sina elever.

Någon bild från julfesten i Enköping finns inte bevarad, men här är en bild på en annan lärarinna som har en julbjudning under samma period. Fotograf: Gunnar Engström / Hallands kulturhistoriska museum

Källa: 
Siösteen, Selma, ”Mina skolminnen” i Brolinson, Ragnhild (red.), Minnen från privatläroverk och om lärd undervisning i hemmen m.m, Föreningen för svensk undervisningshistoria, Lund, 1938