Svenska Barnboksinstitutet berättar
![]()
På denna sida är de utbildningshistoriska inläggen skrivna av forskare knutna till Svenska Barnboksinstitutets forskningsprojekt om Sagabiblioteket samlade.
Konsten och Svensk läraretidnings förlags barnboksutgivning
"ENDAST DET BÄSTA gott nog åt barnen” var Svensk läraretidnings förlags devis. Förlaget ville realisera folkskollärarnas engagemang i barns läsning, och det som publicerades skulle vara av hög kvalitet.
Pjäser till skolan – Signe Wranérs barndramatik i Barnbiblioteket Saga
ATT LÅTA BARNEN SPELA UPP KORTARE pjäser är inget nytt i skolans värld. Även i Barnbiblioteket Saga utgör pjäser en viktig del.
Saga och ”indianböckerna”
"FLERTALET POJKAR TORDE ANSE en ny ’indianbok’ för en nästan lika nödvändig julartikel som gran och risgryn” Läs om Sagas utgivning och om värderingarna i dessa böcker.
”Kära Fru Hammarlund!” – två brev om en folkskollärarinnas kamp för läsning
”EN DEL AV BÖCKERNA ÄRO MYCKET GAMLA och mycket ledsamma mest ’uppbyggelselitteratur’.” Om hur lärarinnan Ragnhild Forsell vädjar och får hjälp av Amanda Hammarlund.
Barnbiblioteket Saga och lärarna – en tidig läslista?
FÅ BOKSERIER HAR HAFT så stor betydelse för de svenska barnens läsning som Barnbiblioteket Saga. Kan man se dem som en tidig form av läslista?
Stjärnböckerna – en bokserie med pedagogisk underhållningslitteratur
ROLIGA! UNDERHÅLLANDE! SPÄNNANDE! INTRESSANTA! Så beskrevs Stjärnböckerna, en ny riktning i förlagets utgivning för ungdomar under 1930–40-talet
Våra utbildningshistoriker

REDAKTIONEN för våra sidor för utbildningshistoria består av forskarna Johanna Ringarp, Sara Backman Prytz och Esbjörn Larsson. Tillsammans skriver de inlägg, svarar på dina frågor och bjuder ibland in andra forskare att vara med. Varje månad skriver forskare knutna till Svenska Barnboksinstitutet inlägg om deras forskningsprojekt.
VÅRA JOURHAVANDE SKOLHISTORIKER ger dig svar på dina historiska frågor inom tre arbetsdagar. Nedan ser du några frågor och svar. Ställ en fråga eller läs alla frågor och svar
Hur kunde ett skolschema för småskolan se ut 1958 och i vilken mån undervisades man på lördagar?
I och med att folkskolan fick en ny undervisningsplan 1955 så finns det gott om information rörande hur
Läs mer
Hur ser musikklassernas historia ut och har det funnits koppling till kyrkan?
Startpunkten för profilerade musikklasser brukar sättas år 1939, när ”Stockholms folkskolors sångklasser” grundades på försök. Nedan en tidningsnotis från SvD 1941-05-17, s. 4
Läs mer
Lever studentexamen kvar i Finland och Danmark?
I såväl Danmark som Finland finns fortfarande ett slags studentexamen. På danska heter den studentereksamen och dess motsvarighet i Finland är ylioppilastutkinto/studentexamen. Skillnaden dem emellan ligger framför allt
Läs mer






