Hur kunde ett skolschema för småskolan se ut 1958 och i vilken mån undervisades man på lördagar?

I och med att folkskolan fick en ny undervisningsplan 1955 så finns det gott om information rörande hur man tänkte sig att småskolans schema skulle se ut, eftersom undervisningsplanen även innehöll exempel på hur schemat kunde utformas.

Småskolan utgjorde folkskolans två första årsklasser och de ämnen som barnen skulle få undervisning i var kristendom, modersmål, hembygdskunskap, matematik och musik. I och med att förutsättningarna för att bedriva undervisning såg olika ut i olika delar av landet presenterades en rad olika förslag på hur undervisningen kunde organiseras. De olika alternativ som presenterades utgick från två grundläggande varianter som kallades a- respektive b-form. A-form innebar att första och andra klass undervisades var för sig, medan b-form innebar att klasserna undervisades tillsammans.

Inom varje form av småskolan fanns det sedan en rad olika exempel på hur schemat kunde utformas. Dessa skilde sig inte bara åt gällande hur många lektioner man skulle ha olika dagar utan det fanns även skillnader i hur många timmar som skolveckan omfattade. Detta innebar att i småskolor som undervisade enligt a-form så kunde en skolvecka för första klass omfatta 20 eller 24 timmar medan andra klass omfattade 24 eller 26 timmar. I småskolor som var organiserade som b-form omfattade de flesta schemaförslagen 28 timmar även om det också fanns förslag som utgick från 24 timmar.

I flertalet av schemaförslagen så hade eleverna fem lektioner om dagen måndag till fredag medan det bara var tre lektioner på lördagarna. De fanns dock olika varianter vilka innebar att eleverna hade fyra lektioner om dagen måndag till lördag eller att fredagen och lördagen var något kortare än övriga skoldagar.

Nedan följer exempel på schemaförslag för klass 1 och 2 samt klasserna 1-2:

Kr (kristendom), M (modersmål), Hb (hembygdskunskap), Ma (matematik), Mu (musik)
Källa: Undervisningsplan för rikets folkskolor den 22 januari 1955

Kr (kristendom), M (modersmål), Hb (hembygdskunskap), Ma (matematik), Mu (musik)
Källa: Undervisningsplan för rikets folkskolor den 22 januari 1955

Kr (kristendom), M (modersmål), Ml (Muntlig framställning och läsning), Ms (Skrivning och språklära) Hb (hembygdskunskap), Ma (matematik), Mu (musik)
Källa: Undervisningsplan för rikets folkskolor den 22 januari 1955

Källa:

Undervisningsplan för rikets folkskolor den 22 januari 1955

Frågan är besvarad av utbildningshistoriker Esbjörn Larsson

Historiska frågor får svar

VÅRA JOURHAVANDE SKOLHISTORIKER ger dig svar på dina historiska frågor inom tre arbetsdagar. Nedan ser du några frågor och svar.
Ställ en fråga eller läs alla frågor och svar

Lever studentexamen kvar i Finland och Danmark?

Lever studentexamen kvar i Finland och Danmark?

I såväl Danmark som Finland finns fortfarande ett slags studentexamen. På danska heter den studentereksamen och dess motsvarighet i Finland är ylioppilastutkinto/studentexamen. Skillnaden dem emellan ligger framför allt
Läs mer

TRE FORSKARE skriver om utbildningshistoria. Johanna Ringarp, Sara Backman Prytz och Esbjörn Larsson ger oss ett historiskt perspektiv på gårdagens och dagens skola. Vad hände egentligen? Och hur påverkar det oss idag?
Historiker berättar