Svenska Barnboksinstitutet berättar
På denna sida är de utbildningshistoriska inläggen skrivna av forskare knutna till Svenska Barnboksinstitutets forskningsprojekt om Sagabiblioteket samlade.
Lättläst nybörjarlitteratur i Barnbiblioteket Saga
OM LÄTTLÄSTA BÖCKER för de allra yngsta - en del av Svensk Läraretidnings Förlags historia som tidigare inte har uppmärksammats.
Vilken spänning med varje nytt häfte!
"ALLRA FÖRST VAR DET ju annars inte ens en liten bok." Läs om Saga-bibliotekes spännande häftesutgivning, och ur den gav barnen tillgång till en hel värld av litteratur och diktning.
Hugo Gyllander – författare, översättare och sagohyfsare
HUGO GYLLANDER gjorde en stor översättargärning men är idag tämligen okänd. Björn Sundmark har inom Sbi:s projekt om Saga-biblioteket läst hans brev till förlaget
En brevsamling berättar
VAD KAN EN BREVSAMLING berätta om arbetet på ett förlag? Lena Kåreland har djupdykt i Svenska barnboksinstitutets samling av bevarade brev till och från förlaget.
Amanda Hammarlund – förlagschef, läsfrämjare, pionjär
AMANDA HAMMARLUND var verkställande direktör för det framgångsrika Svensk läraretidnings förlag där hon gjorde en fantastisk insats för läsningen i Sverige med Barnbiblioteket Saga.
Svensk läraretidnings förlag och Barnbiblioteket Saga
SVENSKA BARNBOKSINSTITUTET gästar vår utbildningshistoriska sida med ett inlägg i månaden från och med nu. Välkommen att läsa om Svensk läraretidnings förlag som startade 1896.
Våra utbildningshistoriker
REDAKTIONEN för våra sidor för utbildningshistoria består av forskarna Johanna Ringarp, Sara Backman Prytz och Esbjörn Larsson. Tillsammans skriver de inlägg, svarar på dina frågor och bjuder ibland in andra forskare att vara med. Varje månad skriver forskare knutna till Svenska Barnboksinstitutet inlägg om deras forskningsprojekt.
VÅRA JOURHAVANDE SKOLHISTORIKER ger dig svar på dina historiska frågor inom tre arbetsdagar. Nedan ser du några frågor och svar. Ställ en fråga eller läs alla frågor och svar
Hur många kvinnor tog realexamen år 1910? Vad kunde de förväntas ha för användning av sin utbildning?
År 1910 hade Sverige 5,2 miljoner invånare och av dessa var det mycket få som tog realskoleexamen. Utbildningen
Läs mer
Vilka parter var inblandade i arbetsmarknadskonflikten 1980 och hur var turerna som ledde fram till att avtal tecknades för lärarna?
Inför 1980 års avtalsförhandlingar präglades situationen av att reallönerna hade halkat efter samtidigt som Sveriges
Läs mer
På 1870-talet öppnade de första kurserna för kvinnor på landets folkhögskolor. Har ni uppgifter om vilken utbildning dessa lärarinnor hade?
De första lärarinnorna på folkhögskolornas kvinnokurser hade själva fått sin utbildning genom privatundervisning i hemmet
Läs mer