Skolstart på 60-talet

Den här veckan börjar många barn skolan, och övergången från förskola till förskoleklass kan vara nog så omvälvande. Även historiskt har själva skolstarten varit föremål för diskussioner. I det här inlägget kommer vi visa några exempel på hur man i tidigare läroplaner lyft frågan, och vad det kan säga oss i ett lite större perspektiv.

Bild: Skolstart i Örebro, hösten 1967. Örebro Kuriren / Örebro Museum, genom Digitalt Museum.

Redan med införandet av grundskolan, och med grundskolans första läroplan – Lgr 62 – betonades vikten av att övergången från hem till skola skulle få goda förutsättningar. Så finns det till exempel en anmärkning där man kan läsa att:

”Undervisningstiden under de 2–4 första veckorna av barnets första skolår bör genom gruppindelning och med successiv utökning begränsas, för att övergången från hemmet till skolan skall underlättas för nybörjarna.”

Förutom att underlätta för barnen var det också viktigt att ge förutsättningar för en individualiserad undervisning. Individualiserad undervisning som ledstjärna för lärarna var något nytt i denna första läroplan för grundskolan, tidigare hade det inte skrivits fram på samma sätt i styrdokumenten. Ett sätt att gynna den individualiserade undervisningen var genom införandet av grupptimmar, vilket betonades vara både till för att barnen skulle få det lättare i övergången till skolan men också för att ”öka lärarens möjligheter att ge eleverna individuell handledning”. (s. 144) Detta skulle också kunna ge en mer personlig kontakt mellan lärare och elever.

Bild: Skolstart i Örebro, hösten 1967. Örebro Kuriren / Örebro Museum, genom Digitalt Museum.

Att planera undervisningen så att den skulle gynna övergången till skolan var en sak, men det var också av stor vikt att läraren tidigt etablerade en kontakt med hemmet, och ansvaret för detta vilade på skolan. Läraren skulle, står det i läroplanen, försöka lära känna elevernas hemsituation, och allra viktigast var samtal mellan läraren och hemmet. Kunde läraren få god kännedom om barnet och barnets hemförhållande fanns också en god grund för skolgången. Såhär står det i läroplanen:

”Det är lärarens uppgift att bidra till den vidare utdaningen av de växande. (…)
Ju mer han (sic) vet om barnets förutsättningar och individualitet, om deras uppväxt- och studiemiljö samt levnadsförhållanden, desto större möjligheter har han emellertid att lösa sin uppgift. Det är därför viktigt, att läraren på ett tidigt stadium träder i kontakt med hemmet.”

Vi kan alltså se hur man med införandet av den nya grundskolan var mycket noga med att betona kontakten mellan hem och skola, och att detta skulle etableras tidigt.

Bild: Skolan börjar, 26 augusti 1965. Wivalliusskolan, skolelever, lärarinna och föräldrar i klassrum vid skolstart. Lärarinna fru Ulla Bodén. Örebro Kuriren / Örebro Museum, genom Digitalt Museum.

Sju år senare, år 1969 kom en revidering av läroplanen: Lgr 69. I denna utvecklades avsnitten om övergången mellan hem och skola ytterligare, och här dyker förskolan upp som en länk. I riktlinjerna betonas det att lärarna förutom att få information om de nya skolbarnen från föräldrarna även kan vända sig till barnens förskollärare:

”Det är vidare önskvärt, att informella kontakter äger rum mellan lågstadiets lärare och förskolans lärare för att underlätta elevernas övergång från förskolan till grundskolan. Detta kan exempelvis ske på det sättet, att förskolans lärare och elever inbjuds att besöka en lågstadieklass i arbete, delta i skolmåltiden, besöka skolsköterskans mottagning etc.”

Att förskolan och övergången från förskolan lyfts på detta sätt är nytt med Lgr 69, och det sammanfaller med ett ökande politiskt intresse för förskolan. Förskolans verkliga expansion hade inte börjat än, men i styrdokument fick den ändå en framträdande plats.

Vi kan här se hur det skett en förändring på mindre än tio år. År 1962 var allt fokus på hemmet och lärarens förmåga till att erbjuda barnen de godaste förutsättningarna för att börja skolan. År 1969 hade förskolan en ny men självklar plats i läroplanen: övergången till skola skulle även ske i dialog med förskolan.

De stora förändringarna i 1900-talets utbildningssystem blir alltså synliga även i så konkreta saker som i barnens skolstart.

Källor:

Läroplan för grundskolan: Lgr 62 (1962). Stockholm: Skolöverstyrelsen.
Läroplan för grundskolan: Lgr 69 (1969–1978). Stockholm: Skolöverstyrelsen