Utbildningshistoria
Dagens skola och utbildningspolitik påverkas av vår historia. Men vad kan historien berätta för oss i olika frågor? Vad hände då som påverkar oss nu? Kan historien vara en del av nutiden? Utbildningshistoriska forskare hjälper till att reda ut alla dina frågor, både i olika inlägg och i vår frågelåda. Här kan du också läsa mer om våra historiska projekt och insatser.
Dagens skola och utbildningspolitik påverkas av vår historia. Men vad kan historien berätta för oss i olika frågor? Vad hände då som påverkar oss nu? Kan historien vara en del av nutiden? Utbildningshistoriska forskare hjälper till att reda ut alla dina frågor, både i olika inlägg och i vår frågelåda. Här kan du också läsa mer om våra historiska projekt och insatser.
Vad kan historien berätta?
Tre forskare skriver om utbildningshistoria. Johanna Ringarp, Sara Backman Prytz och Esbjörn Larsson ger oss ett historiskt perspektiv på gårdagens och dagens skola. Vad hände egentligen? Och hur påverkar det oss idag?
Musikämnet och de kommunala musikskolorna
EN NY SMÖRKNIV eller ”färdiga plagg” är mer ”matnyttigt” än musikkunskaper. Så sammanfattade musikdirektören Karin Ek musikämnets problem i relation till slöjdämnena.
En brevsamling berättar
VAD KAN EN BREVSAMLING berätta om arbetet på ett förlag? Lena Kåreland har djupdykt i Svenska barnboksinstitutets samling av bevarade brev till och från förlaget.
Ungdomens sovtider
HÄR OM DAGEN rapporterades om ett försök i en högstadieskola, där ungdomarna fått börja skoldagen en timme senare på morgonen: kvart över nio istället för kvart över åtta.
Från arbetskunskap till PRAO
YRKESANKNUTEN SKOLA Hur har ungdomar förberetts för yrkeslivet och hur har kopplingen till arbetslivet sett ut i svensk skola?
Maria husmodersskola med barnavård
VID SEKELSKIFTET var Stockholm en stad i förändring. Den ökade befolkningen innebar att många hade svårt att hitta bostad och trångboddheten var stor, liksom fattigdomen. Det fanns också ett behov för kvinnor att lära sig hushållsliga sysslor.
VÅRA JOURHAVANDE SKOLHISTORIKER ger dig svar på dina historiska frågor inom tre arbetsdagar. Nedan ser du några frågor och svar. Ställ en fråga eller läs alla frågor och svar
Vilket år fick kvinnorna börja utbilda sig till lärare?
Innan folkskolans införande i mitten av 1800-talet fanns det inga särskilda regler för vem som fick undervisa barn, utan det var föräldrarnas ansvar att lära sina
Läs mer
Möt våra utbildningshistoriker
är docent i historia och i pedagogik. Hon är verksam vid Stockholms och Uppsala universitet. Hennes forskningsintressen rör bl a svensk och tysk utbildningspolitik, utbildningshistoria och professionsteorier. Hon arbetar nu med två projekt, ett om inkluderingens förutsättningar i skolan och ett om epilepsins historia i Sverige.
är lektor i barn- och ungdomshistoria vid Uppsala universitet och forskar om utbildningshistoria. Hon avslutar just nu ett stort projekt om sexualundervisningens historia i Sverige. Ett nytt projekt är påbörjat och handlar om föräldrars relation till skolan från 1800-talet och framåt.
är dekan vid fakulteten för utbildningsvetenskaper och professor i utbildningshistoria vid Uppsala universitet. Han forskar för tillfället om skolans undervisning runt sekelskiftet 1900 och hur undervisningen då bidrog till att upprätthålla skillnader mellan olika sociala klasser.
