Utbildningshistoria
Dagens skola och utbildningspolitik påverkas av vår historia. Men vad kan historien berätta för oss i olika frågor? Vad hände då som påverkar oss nu? Kan historien vara en del av nutiden? Utbildningshistoriska forskare hjälper till att reda ut alla dina frågor, både i olika inlägg och i vår frågelåda. Här kan du också läsa mer om våra historiska projekt och insatser.
Dagens skola och utbildningspolitik påverkas av vår historia. Men vad kan historien berätta för oss i olika frågor? Vad hände då som påverkar oss nu? Kan historien vara en del av nutiden? Utbildningshistoriska forskare hjälper till att reda ut alla dina frågor, både i olika inlägg och i vår frågelåda. Här kan du också läsa mer om våra historiska projekt och insatser.
Vad kan historien berätta?
Tre forskare skriver om utbildningshistoria. Johanna Ringarp, Sara Backman Prytz och Esbjörn Larsson ger oss ett historiskt perspektiv på gårdagens och dagens skola. Vad hände egentligen? Och hur påverkar det oss idag?
Hugo Gyllander – författare, översättare och sagohyfsare
HUGO GYLLANDER gjorde en stor översättargärning men är idag tämligen okänd. Björn Sundmark har inom Sbi:s projekt om Saga-biblioteket läst hans brev till förlaget
Vinst i skolan i ett historiskt perspektiv
DEN NYLIGEN PRESENTERADE UTREDNINGEN om vinster i friskolorna saknar djupare historisk förankring och hade med fördel kunna fånga upp tidigare utredningars resonemang om vinst.
Totalförsvarskunskap – en bit samtidshistoria
TOTALFÖRSVARSKUNSKAP. Länge sågs undervisning om totalförsvaret som en mindre central del av skolans undervisning. Nu sker dock förändringar.
Musikämnet och de kommunala musikskolorna
EN NY SMÖRKNIV eller ”färdiga plagg” är mer ”matnyttigt” än musikkunskaper. Så sammanfattade musikdirektören Karin Ek musikämnets problem i relation till slöjdämnena.
En brevsamling berättar
VAD KAN EN BREVSAMLING berätta om arbetet på ett förlag? Lena Kåreland har djupdykt i Svenska barnboksinstitutets samling av bevarade brev till och från förlaget.
VÅRA JOURHAVANDE SKOLHISTORIKER ger dig svar på dina historiska frågor inom tre arbetsdagar. Nedan ser du några frågor och svar. Ställ en fråga eller läs alla frågor och svar
Vilka var de första utbildningsformerna i Sverige och hur såg de ut?
Skolor har det funnits i Sverige sedan tidig medeltid. Den första skolan i det som idag är Sverige var katedralskolan i Lund som
Läs mer
När startade folkskolan i Sverige?
Det enkla svaret på den frågan är att folkskolan startade 1842 med antagandet av Sveriges första folkskolestadga. Men eftersom folkskolestadgan föreskrev att socknarna hade fem år på sig att organisera
Läs mer
Varför infördes skolplikt i Sverige och när?
Frågan om den svenska skolplikten är lite komplicerad och svaret beror på vad man menar med skolplikt. Är det när man gör skolgång obligatorisk eller när alla behöver
Läs mer
Möt våra utbildningshistoriker
är docent i historia och i pedagogik. Hon är verksam vid Stockholms och Uppsala universitet. Hennes forskningsintressen rör bl a svensk och tysk utbildningspolitik, utbildningshistoria och professionsteorier. Hon arbetar nu med två projekt, ett om inkluderingens förutsättningar i skolan och ett om epilepsins historia i Sverige.
är lektor i barn- och ungdomshistoria vid Uppsala universitet och forskar om utbildningshistoria. Hon avslutar just nu ett stort projekt om sexualundervisningens historia i Sverige. Ett nytt projekt är påbörjat och handlar om föräldrars relation till skolan från 1800-talet och framåt.
är dekan vid fakulteten för utbildningsvetenskaper och professor i utbildningshistoria vid Uppsala universitet. Han forskar för tillfället om skolans undervisning runt sekelskiftet 1900 och hur undervisningen då bidrog till att upprätthålla skillnader mellan olika sociala klasser.
