Utbildningshistoria
Dagens skola och utbildningspolitik påverkas av vår historia. Men vad kan historien berätta för oss i olika frågor? Vad hände då som påverkar oss nu? Kan historien vara en del av nutiden? Utbildningshistoriska forskare hjälper till att reda ut alla dina frågor, både i olika inlägg och i vår frågelåda. Här kan du också läsa mer om våra historiska projekt och insatser.
Dagens skola och utbildningspolitik påverkas av vår historia. Men vad kan historien berätta för oss i olika frågor? Vad hände då som påverkar oss nu? Kan historien vara en del av nutiden? Utbildningshistoriska forskare hjälper till att reda ut alla dina frågor, både i olika inlägg och i vår frågelåda. Här kan du också läsa mer om våra historiska projekt och insatser.
Vad kan historien berätta?
Tre forskare skriver om utbildningshistoria. Johanna Ringarp, Sara Backman Prytz och Esbjörn Larsson ger oss ett historiskt perspektiv på gårdagens och dagens skola. Vad hände egentligen? Och hur påverkar det oss idag?
Föräldrar mot skolan
REDAN FRÅN ATT FOLKSKOLAN ETABLERADES I SVERIGE under första hälften av 1800-talet var det ett utbrett problem att föräldrar inte var särskilt intresserade av att deras barn skulle gå i skolan. Barn fostrades och utbildades i hemmet, så hade det varit så länge man kunde minnas.
Skolans språkundervisning
SKOLANS SPRÅKUNDERVISNING När fick engelskan den starka ställning som språket har i svensk skola idag?
Skolhus
SKOLBYGGNADERNAS BETYDELSE HAR I ALLA TIDER VARIT STOR och genom att beskriva utvecklingen över tid får man också en större förståelse för skolans syn på utbildning.
Barnbiblioteket Saga och lärarna – en tidig läslista?
FÅ BOKSERIER HAR HAFT så stor betydelse för de svenska barnens läsning som Barnbiblioteket Saga. Kan man se dem som en tidig form av läslista?
Från reallinjen till natur & teknisk
INRÄTTANDET AV REALLINJEN på läroverkets gymnasium, det vi idag benämner naturvetenskapligt program, är en av de långsiktigt mest framgångsrika utbildningsreformerna i svensk utbildningshistoria.
VÅRA JOURHAVANDE SKOLHISTORIKER ger dig svar på dina historiska frågor inom tre arbetsdagar. Nedan ser du några frågor och svar. Ställ en fråga eller läs alla frågor och svar
Hur har skolan finansierats innan skolpengen kom till?
Den svenska skolan har främst finansierat genom offentliga medel, som betalades antingen av staten eller kommun. Det är det korta svaret. Svaret kan sedan modifieras beroende på
Läs mer
Hur såg det ut med skollunch/mat i skolan under första halvan av 1900-talet?
Vilken skolmat eleverna har fått har varierat mellan stad och landsbygd. Generellt kan säga att i många folkskolor på landsbygden var det
Läs mer
Vilka skillnader är det mellan dagens betygssystem och det system som fanns innan?
Om man jämför dagens betygssystem som går från A till F med det föregående som gick från MVG (mycket väl godkänd) till
Läs mer
Möt våra utbildningshistoriker
är docent i historia och i pedagogik. Hon är verksam vid Stockholms och Uppsala universitet. Hennes forskningsintressen rör bl a svensk och tysk utbildningspolitik, utbildningshistoria och professionsteorier. Hon arbetar nu med två projekt, ett om inkluderingens förutsättningar i skolan och ett om epilepsins historia i Sverige.
är lektor i barn- och ungdomshistoria vid Uppsala universitet och forskar om utbildningshistoria. Hon avslutar just nu ett stort projekt om sexualundervisningens historia i Sverige. Ett nytt projekt är påbörjat och handlar om föräldrars relation till skolan från 1800-talet och framåt.
är dekan vid fakulteten för utbildningsvetenskaper och professor i utbildningshistoria vid Uppsala universitet. Han forskar för tillfället om skolans undervisning runt sekelskiftet 1900 och hur undervisningen då bidrog till att upprätthålla skillnader mellan olika sociala klasser.