Skoluniformens historia i Sverige.

I offentlig debatt dyker frågan om skoluniformens eventuella införande upp lite nu och då. Nu senast var det skolministern som hade ett förslag om att rektorer skulle ges möjlighet att införa dem för att ”komma till bukt med stöket i skolan”. Ett av argumenten mot skoluniform i Sverige brukar vara att vi är ett land där skoluniformen inte har någon historisk förankring. Men som vanligt när man går lite djupare i frågan visar det sig att det inte stämmer – skoluniformer har visst förekommit i Sverige. Vi backar tillbaka till 1800-talet för att titta närmre på hur det såg ut.

Det är viktigt att förstå att de svenska skoluniformerna förekom specifikt på läroverken – alltså den skolform som på 1800-talet och en bit på 1900-talet var till för de högre sociala klassernas pojkar. Vanligt folks barn gick mest i folkskola, och där förekom inte skoluniform. Att ha en utmärkande klädsel blev alltså ett sätt att visa sin klasstillhörighet och att man var fin och begåvad nog för att gå i läroverket. Det syntes även i bärandet av gymnasistmössor, som var betydligt vanligare än skoluniformerna. Det är ingen brist på vittnesmål från skolpojkar som berättar om hur mössor kunde bli utlösande faktorer för bråk mellan folkskolelever och läroverkselever. Gissningsvis kunde även skoluniformerna sticka i ögonen på en del.

Skolmössa från 1890-talet. Fotograf: Hälsinglands museum.

1800-talets skoluniformer har inte lämnat allt för mycket spår i arkiven, men här och där hittar vi bevis på att de funnits och använts i läroverksstäderna. Tidningsannonser som ville sälja både nya och gamla uniformer är ett sådant exempel, om än att de förekom i ganska blygsam utsträckning. Detta i sig är förstås inget anmärkningsvärt – sett till hela befolkningen var det oerhört få pojkar som gick i läroverket och antagligen ännu färre som köpte sig en uniform. Sannolikt ärvdes de framför allt mellan bröder och kamrater.

Strengnäs Tidning 10 oktober 1888, s. 1.

På 1880-talet händer något spännande för den skoluniformsintresserade utbildningshistorikern. Uniformsfrågan verkar ha fått ett uppsving, och det rapporteras i flera tidningar om att läroverk runt om i landet har infört nya uniformer. Ett exempel på det är Malmö, där frågan drevs av eleverna själva. Och här bör det påpekas att det inte är osannolikt att malmöpojkarna hämtat inspiration från andra läroverk, då vi vet att tidigare notiser om reformerade läroverksuniformer fick stor spridning.

Såhär står det om pojkarna vid Malmö läroverk:

Nya Dagligt Allehanda, 5 mars 1888.

Kopplingarna till det militära är tydliga även i andra nedteckningar om 1800-talets skoluniformer. I Västerås skulle skolmössan se ut som sjökadetternas och klassnumret framgå av axelslejfarna. Revärer på byxorna verkar också ha varit standard för pojkarnas uniformsbyxor.

Två unga läroverksynglingar, Bökman och Lindqvist, sannolikt klädda i skoluniform. Skara, okänt årtal. Foto: Charlotte Hermanson /Västergötlands museum.

Hur utbred användningen av skoluniform var är tyvärr svårt att säga, men sannolikt hade de flesta läroverk någon typ av uniform och användningen verkar inte bara ha styrts av elevernas egna engagemang utan även genom önskemål från rektorer. Något uniformsobligatorium har jag dock inte kunnat hitta belägg för på någon skola – mer än vid vapenövningar.

Tvärtom verkar det ha byggt på frivillighet hos eleverna. Denna frivillighet kan också förklara att vi har så svårt att urskilja skoluniformer på äldre klassfoton. När en skolklass från 1800-talet inte har uniform klädsel är det svårt att peka ut de som faktiskt har det – för oss moderna betraktare idag ser alla bara ut att ha ”1800-talskläder”. Vid en närmre analys av äldre bilder är det dock möjligt att identifiera skoluniformer. Vi kan till exempel titta på revärer eller slejfer för att hitta likheter som signalerar uniform.

Örebro Läroverk (Karolinska skolan) år 1879, realklass 4B. De flesta av pojkarna har ljusa byxor med revärer, sannolikt en del av läroverkets skoluniform vid tiden. Byxorna känns igen från andra klassfoton från skolan. Notera även att alla pojkar bär gymnasistmössan. Foto: Örebro Stadsarkiv

Med tiden dog bruket av skoluniform ut på de svenska läroverken. Åren runt sekelskiftet 1900 verkar också ha varit de sista där de användes. Stafettpinnen togs dock ungefär samtidigt över av de internat som växte fram och där särskiljande genom klädsel blev en viktig skolfråga: såväl Lundsberg som Sigtunaskolan använder än idag skoluniform.

Vi kan alltså konstatera att jo, skoluniformer har visst förekommit i Sverige. De har använts av pojkar och unga män från de högre sociala klasserna som symboler för högre utbildning och social prestige, i nära relation till det militära. Om just uniformerna underlättade för 1800-talets lärare och rektorer att ”komma till bukt med stöket” låter vi dock vara osagt, men sannolikt inte.

Avslutningsvis vill vi gärna uppmana läsare av bloggen att skicka in äldre bilder som kan föreställa elever i skoluniform, om ni har några! Skicka ett mail till Sara.