Vilken skolmat eleverna har fått har varierat mellan stad och landsbygd. Generellt kan säga att i många folkskolor på landsbygden var det vanligast att eleverna hade med sig egen matsäck för att äta på frukostrasten. Frukost är det ord som användes för det vi idag kallar lunch. Vanligast var att man hade med sig smörgåsar, men det fanns förstås skillnader beroende på om man kom från ett lite fattigare hem eller ett mer välbeställt. Mjölk, skummjölk, varm choklad eller kaffe var oftast den dryck barnen hade med sig. Många var de lärare som noterade att vissa barn hade mer knappa matsäckar än andra.

Även i de större städerna var det ett problem att fattiga barn hade så dålig eller knapp mat med sig hemifrån. Många var undernärda, och hade dessutom svårt att koncentrera sig på skolarbetet till följd av bristen på mat. I början av 1900-talet lyftes frågan på en mer övergripande nivå i många städer – ett behov av att organisera skolbespisning identifierades. På vissa ställen började man ordna utdelning av mat. Detta kallades barnbespisning och kunde t.ex. bestå av gröt, välling eller buljong. Systemet med barnbespisningar utvecklades och spred sig.

Den organiserade skolbespisningen började byggas ut både på landsbygd och i städerna. Från och med läsåret 1938/39 började statsbidrag utgå till skolmåltidsverksamhet. Denna bespisning skulle främst gå till barn som hade lång skolväg, var klena eller kom från fattiga hem.

I takt med att välfärdssamhället byggdes ut kom även skolmaten att få en mer framträdande roll och man såg vinsterna med att erbjuda fri skolmat till alla barn. Från och med läsåret 1946/47 hade alla barn rätt till att få en kostnadsfri skolmåltid.

Och vilken mat serverades i skolbespisningen? Här kommer ett exempel på en meny från Stockholms folkskolor år 1942:

Måndag: Falukorv, bruna bönor eller stuvad grönkål. Plommonsoppa.
Tisdag: Grönsoppa. Risgrynskräm med äppelsås.
Onsdag: Pölsa, råa morötter, potatis. Mjölk.
Torsdag: Vitkålssoppa med potatis och korv. Smörgås.
Fredag: Kokt kabeljo, sås, potatis. Risgrynsvälling.
Lördag: Vegetarisk korvkaka, lingonsås. Chokladsoppa eller mjölk.

Vidare läsning

Den som vill veta mer om skolmatens historia kan läsa Det välnärda barnet – Föreställningar och politik i skolmåltidens historia (2004) av Eva Gullberg. Menyn från 1942 här ovan är hämtad från Skolbarn, kristid och hälsa – En uppföljningsstudie av stockholmsbarn födda 1933 (2002) av Ruth Mannerfeldt.

Vi kan också tipsa om att Meny i P1 har gjort ett intressant program om skolmatens historia.