Från pärm till skärm – tur och retur

Alla elever ska ha rätt till ett bemannat skolbibliotek. Det var budskapet i ett pressmeddelande från Regeringskansliet i juni 2024. Att öka läsförståelsen och minska skärmtiden var argument som fördes fram för att se till att skolbibliotek värd namnet skulle införas igen.

En bokhylla i en korridor eller några böcker i ett klassrum skulle inte lägre anses vara fullgott nog, utan för att det ska kunna kallas ett skolbibliotek behövde det vara ”en samlad, gemensam och ordnad verksamhet” i en särskild lokal, helst på den egna skolenheten.

Men hur kommer det sig att denna skolinstitution har försummats? Trots att det redan hävdades i en artikel i Svensk Lärartidning från 1943 att det ”är allmänt känt” att skolbiblioteket har stor betydelse för att bedriva ”ett effektivt undervisningsarbete ”.

I den statliga utredningen Skolbibliotek för bildning och utbildning från 2021, ges en historisk tillbakablick på skolbiblioteken och dess funktion och relation till övriga delar av skolväsendet. Där går det bland annat att läsa att det var genom de stora folkbildningsrörelserna i slutet av 1800-talet som de första folkbiblioteken bildades. Dessa bibliotek, som också kallades för läsestugor, församlingsbibliotek eller skolbibliotek, var ofta belägna i närheten av folkskolorna och kunde därför både tjäna som bibliotek för allmänheten och för skolorna.

Möja Skola. Två elever ur samma klass söker information på olika sätt. Fotografering maj 2005.
Fotograf: Kerstin Carlsson. Källa: Stockholms läns museum

Pedagogen och bibliotekarien Valfrid Palmgren argumenterade i en utredning 1911 till ecklesiastikministern (det vill säga dåvarande utbildningsministern) att skolbiblioteken borde vara egna enheter. För att detta skulle bli verkligt behövde skolorna få statsbidrag för dessa. Skolbiblioteken borde enligt Palmgren ses både som en viktig del av undervisningen och som något som kunde stimulera elevernas läslust och läsutveckling även efter skoltiden. Idéerna känns igen i dagens debatt.

Skolbibliotekens kompensatoriska uppgift kom med tiden att bli ett allt starkare argument i debatten. Samtidigt så försvann under 1960-talet de öronmärkta pengarna för skolbiblioteken och i läroplanen för 1969 ersattes ordet skolbibliotek med begrepp som bokrum, materielrum och läromedelscentral.

Det paradoxala är att trots att de ekonomiska förutsättningarna minskade så påtalades det ibland annat i utredningen Litteraturen i skolan från 1973, vikten av att man i skolan och dess bibliotek möjliggjorde dels för elever att läsa skönlitteratur, dels att vara en fri orientering i böckernas värld. För att göra det möjligt behövde det finnas bibliotekarier på plats.

Hur har det då gått? I nuvarande skollagen (SFS 2010:800) står det inget om att skolbiblioteken behöver vara bemannade. Däremot framgår det att alla elever, oavsett vilken skolform de går i, ska ha tillgång till ett skolbibliotek. Troligtvis kommer ett förtydligande gällande bemannande skolbibliotek när de förslagna ändringarna börjar gälla i juli 2025. I lagrådsremissen från juni 2024 skrivs det fram att ”skolbiblioteken ska vara bemannade i sådan utsträckning att ändamålen med skolbibliotek uppnås”. Samt att den personal som anställs om möjligt ska ha ”en högskoleutbildning inom biblioteks- och informationsvetenskap”.

Vi kan väl hoppas att det blir så. För inte vill vi väl att beskrivningen från 1943, att ”tusentals barn […] under hela sin skoltid [får] försaka förnimmelsen att stifta bekantskap med barnlitteraturen annat än i form av brottstycken”, alltjämt ska vara en realitet?

Vidare läsning:

Alfhild Valfrid Matilda Palmgren Munch-Petersen, www.skbl.se/sv/artikel/ValfridPalmgrenMunchPetersen, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Lena Lundgren).

Lagrådsremiss Stärkta skolbibliotek, Stockholm, 2024.

SOU 1973:1, Litteraturen i skolan. Delbetänkande av 1968 års litteraturutredningen (L 68). Stockholm, 1973

SOU 2021:3, Skolbibliotek för bildning och utbildning. Delbetänkande av Utredningen om stärkta skolbibliotek och läromedel. Stockholm, 2021

”Ett bibliotek i varje skola. Biblioteksarbete en del av skolarbetet”, Svensk Lärartidning, 1943, nr 9.