12 juni 2024 | Esbjörn Larsson
För vi har tagit studenten!
Nu är det snart sommar och stadens gator fylls av lastbilar med sjungande ungdomar. Har man tur kan man få höra ”Sjung om studentens lyckliga dag, låtom oss fröjdas i ungdomens vår!”, men vanligare idag är kanske hög musik eller en kör av ”Vi har tagit studenten, vi har tagit studenten! Vi har tagit studenten, f*f*n vad vi är bra!”. Men vad innebär det egentligen att ”ta studenten”?
Att ”ta studenten” syftar på att man blivit godkänd vid studentexamen. Detta var ett examensprov som fanns vid de svenska läroverken mellan 1864 och 1968 och den som klarat studentexamen hade rätt att skrivas in som student vid universitetet. Fram till 1864 hade man istället inträdesprov vid universitetet, vilket gjorde att det inte var lika viktigt att man gick klart skolan. Det gjorde att det under början av 1800-talet till och med kunde förekomma att lärjungar (som läroverkets elever kallades) lämnade skolan tidigare för att på egen hand plugga inför universitetets inträdesprov.
Att läroverken fick rätt att utfärda studentexamen, eller mogenhetsexamen som examen kallades mellan 1878 och 1905, innebar att läroverkens status höjdes i och med att de gavs rätten att avgöra vilka i samhället som ansågs bildade och inte. Studentexamen var länge också en klassmarkör som förknippades med att tillhöra samhällets övre skikt.
Det var dock inte läroverken själva som ensamma höll i examensproven, utan de översågs av särskilt utsedda censorer som ofta var professorer eller docenter vid universitetet. Det var dessa som föreslog vad de skriftliga och muntliga proven i studentexamen skulle innehålla och de var också med i samband med de muntliga förhören. Efter att alla prov var avklarade hölls ett examenssammanträde tillsammans med läroverkets lärare och det var då det avgjordes vilka som klarat sin examen. När sammanträdet var slut fick lärjungarna direkt veta resultatet. De som hade godkänts blev lyckönskade av sina gamla lärare och kunde sedan springa ut på skolgården med sin studentmössa. De som hade blivit underkända fick istället gå ut bakvägen och vänta tills nästa år med att försöka ta sin studentexamen.
Under 1960-talet började dock studentexamen att ifrågasättas som ett föråldrat och opraktiskt sätt att bedöma gymnasisternas kunskaper och 1964 fattades beslut om att ersätta studentexamen med ett slutbetyg från gymnasiet samtidigt som studentskrivningarna ersattes av centralprov. Det innebar att 1968 blev sista året som det hölls studentexamen i Sverige.
Detta innebar dock inte att man slutade fira studenten, utan flera traditionerna förblev desamma trots att man faktiskt inte längre tar en examen. En sådan tradition är att de anhöriga väntar utanför med bilder på den nyblivna studenten, som bilden ovan från 1950-talet visar. En annan tradition som lever kvar än idag är att åka i kortege genom staden på lastbilsflak. Bilder som den nedan finns från flera svenska städer från och med 1930-talet och framåt, vilket visar att studentflak inte är något nytt påfund.
Vidare läsning
Den som vill läsa mer om studentexamen kan gå till Olof Peterssons Studentexamen (Stockholm 2010).
Är man istället intresserad av en skönlitterär beskrivning av studentexamens alla våndor rekommenderas en läsning av Hjalmar Bergmans Markurells i Wadköping (1919) » som även kan avnjutas som radioteater » eller teveserie »