En sagolik historia
![]()

Det var en gång en folkskollärarförening som hette SAF, Sveriges allmänna folkskollärarförening, som grundades 1880. SAF fokuserade på undervisning, skolans utveckling och lärarkårens villkor. Ur SAF bildades sedan Lärarstiftelsen 1967, men det är en annan historia.
Om vi håller oss kvar där i slutet på 1800-talet så initierade SAF flera betydelsefulla projekt som gynnade både lärare, elever och skolan i stort. Här berättar vi om tre historiska framgångar: om tomten, ett sagolikt bibliotek och en underbar resa på en gås genom Sverige.
En jultomte tar form
År 1891 gavs en av de första barntidningarna ut som hette Jultomten. Tidningen innehöll allt från rikt illustrerade sagor, sånger, rim och spel till diverse hälsotips för skolbarn. På tidningens första omslag tecknade Jenny Nyström en tomte, det var hennes pappa som hade stått modell medan dottern målade. Tomten var färglös och bara tryckt i svart, att trycka i färg var alldeles för dyrt då, men redan det andra numret handkolorerades i rött. Senare blev tidningen ännu mer färgglad.
Succé från första numret
Jultomten blev en omedelbar succé. Första året trycktes den i 70 000 exemplar och fyra år senare hade upplagan vuxit till 250 000. Folkskollärarna sålde tidningen till skolbarnen för 25 öre styck, motsvarande cirka 18 kronor i dagens penningvärde. Lärarna fick tre öre i provision per såld tidning, men en del av vinsten gick också tillbaka till lärarna i form av stipendier och kurser. Precis så som Lärarstiftelsen fungerar idag, men utan att blanda in varken tomtar eller jultidningsförsäljning.
För inspiration och fantasi
Jultomten gavs ut mellan 1891 och 1935. Den gavs ut av det engagerade lärarparet Emil och Amanda Hammarlund och som var ansvariga för Svensk lärartidnings förlag. Emil Hammarlund var även ordförande i SAF. Syftet var att ge alla barn tillgång till kvalitetslitteratur med illustrationer av dåtidens mest framstående konstnärer som Carl Larsson, Elsa Beskow, Louis Moe, Einar Nerman, Johan och Gerda Tirén.
Mer historia

EN ANNAN HISTORIA. När Lärarstiftelsen grundades 1967 var uppdraget att förvalta tillgångarna från SAF, Sveriges allmänna folkskollärarförening. SAF i sin tur bildades redan 1880 och var Sveriges första folkskollärarförening.
Läs mer om bakgrunden

VI HAR EN UNIK KONSTSAMLING med verk av Elsa Beskow, Nils Kreuger, Carl Larsson och Jenny Nyström med flera, som användes som undervisningsmaterial för folkskolan. Sammanlagt handlar det om ungefär 1500 original som idag är värdefull konst. Och som vi gärna delar med oss av.
Ta en titt i vårt sagolika galleri
TOMTEKARUSELL
Tomten blev sagolik
Den ekonomiska framgången med Jultomten möjliggjorde starten av Sagabiblioteket 1899, en samling böcker för barn som skulle växa till ett helt bibliotek. Lärarparet Hammarlund var återigen drivande i projektet och böckerna gavs ut av Svensk lärartidnings förlag fram till 1954. Men det fanns flera anledningar till varför Sagabiblioteket blev till som låg i tiden.
Stor läsekrets till ett lågt pris
Vid sekelskiftet 1900 ansågs barnlitteraturen vara tråkig och inte särskilt inspirerande. Läsintresset tog aldrig fart bland skolbarnen. Sagabiblioteket var en reaktion på detta och präglades av SAF:s pedagogiska syn om sagans betydelse för barns utveckling. Man ville att berättelserna skulle bidra till både karaktärsbildning och estetisk utveckling. Böckerna såldes av lärarna på kommission till ett lågt pris för att nå en bred läsekrets.
578 titlar till barnbokshistorien
Inledningsvis hade Amanda Hammarlund svårt att övertyga samtida författare att skriva för barn, men hon lyckades. Bland de medverkande fanns Selma Lagerlöf, Zacharias Topelius, Elsa Beskow, Jeanna Oterdahl, Hugo Gyllander och Anna Maria Roos. Illustratörer som Jenny Nyström, Carl Larsson, Elsa Beskow, John Bauer, Albert Engström, Louis Moe, Ottila Adelborg, Einar Nerman, Aina Masolle och Kerstin Frykstrand bidrog med bilder.
Genom åren gavs 578 barnböcker ut. De små röda volymerna bildade basen i många skolbibliotek. Den totala upplagan för samtliga titlar har beräknats till fyra miljoner exemplar. Än idag har Sagabiblioteket en central plats i svensk barnbokshistoria.
Mot en underbar resa genom Sverige
Selma Lagerlöfs ”Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige” var ett initiativ av folkskolans lärarkår med Alfred Dalin i spetsen. Han var folkskolläraren från Huskvarna, men också aktiv inom SAF och engagerad i att skapa en ny läsebok för folkskolan. Han tog därför kontakt med Selma Lagerlöf. Tillsammans bestämde de att de skulle skapa en läsebok i geografi där fantasi, lek och äventyr skulle göra lärandet roligt.
Liten blir stor
För att samla material till boken reste Lagerlöf genom Sverige, studerade kartor, läste turistböcker och geografiska uppsatser. Hon fick också berättelser inskickade av folkskollärare från hela landet. Resultatet blev en berättelse om den fjortonårige Nils Holgersson, som förvandlas till en pyssling och följer med en tamgås på en resa genom Sverige. Boken skildrar landets natur, djurliv, kultur och folktro. Första delen kom ut 1906, den andra 1907. Trots att den var tänkt som läsebok i svensk geografi har boken översatts till ett fyrtiotal språk och sålts i miljontals exemplar världen över.

LEVANDE HISTORIA. Vi värna om vår historia och berättar gärna om den på olika sätt:
- Mer om våra projekt och insatser
- Tre forskare skriver utbildningshistoria
- Våra jourhavande skolhistoriker ger dig svar på dina historiska frågor
En historisk tillbakablick
OM VI SNEGLAR BAKÅT på vår föregångare, Sveriges allmänna folkskollärarförening, så bedrev de ett aktivt utvecklingsarbete med både bokutgivning och politiskt påverkansarbete. Här är några historiska exempel.


ELDSJÄLARNA HAMMARLUND, Amanda och Emil, startade Sagabiblioteket och utgivningen av barntidningen Jultomten. Tidningen gavs ut av Svensk läraretidnings förlag 1891–1935 och såldes via folkskollärarna. De fick tre öre per sålt exemplar men fick också ta del av förlagets vinst i form stipendier och kurser. Syftet med Jultomten var att ge barnen god läsning och bra illustrationer för att väcka deras fantasi och inspirera till vidare läsande.
Köp nyutgåvor av Jultomten
Illustrationerna blev med åren konst, läs mer om vår konstsamling

SAGABIBLIOTEKET var en av Sveriges största lässatsningar för barn och gavs ut av Svensk läraretidnings förlag 1899–1954. Sammanlagt gavs flera hundra titlar ut: sagor, historiska berättelser, äventyrsböcker och teaterpjäser. Redaktörsparet Hammarlund jobbade med mycket med innehållet och illustrationerna. I utgivningarna finns illustrationer av både Carl Larsson, Elsa Beskow, Jenny Nyström, Nils Kreuger och John Bauer.
Köp en nyutgåva Sagas sagor
Illustrationerna blev med åren konst, läs mer om vår konstsamling

ALFRED DALIN (1855–1919) var folkskollärare och aktiv i Sveriges allmänna folkskollärarförening. Han var också medarbetare i den lärarfackliga tidskriften ”Svensk Läraretidning” och en av initiativtagarna till projektet ”Läseböcker för Sveriges barndomsskolor” och medverkade till flera pedagogiska läroböcker. Huskvarna Samrealskola, som kom till på hans initiativ, var den första skolan där pojkar och flickor blandades. Dalin var också den som kom på den briljanta idén att involvera Selma Lagerlöf i projektet som blev ”Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige”.

SELMA LAGERLÖF (1858–1940) och hennes Nils Holgersson betydde mycket för geografiundervisningen i skolan när den kom ut 1906–1907. Lagerlöf var själv utbildad lärare och jobbade några år i skolan, men slutade när hon slog igenom som internationell författare. Hon var den första kvinnan som fick Nobelpriset i litteratur 1909. Selma Lagerlöf och hennes verk påverkar oss även idag. På bokmässan 2022 arrangerade Läsrörelsen ett seminarium om Selma Lagerlöf, där också Eva-Lis Sirén från Lärarstiftelsen deltog.
Se seminariet: Samtiden – Selma Lagerlöf – tidlöst aktuell

FRIDTJUV BERG (1851–1916) har kallats ”den svenska grundskolans fader”. Han var folkskollärare, sekreterare och ordförande i SAF, läromedelsförfattare och ecklesiastikminister. Det var också han som tog han initiativet till en förbättrad folkskollärarutbildning och en ny läroplan för folkskolan. Hans tankar om en sammanhållen skola utgör grunden för dagens gemensamma grundskolan.
Fridtjuv Berg är känd för skriften ”Folkskolan som bottenskola” från 1883. Läs och köp en nyutgåva
Joakim Landahl har skrivit en biografi om Fridtjuv Berg