När matematik blir ett språkprov
Avsnitt 21, 2024
HUR SKA MAN BEDÖMA EN ELEV i matematik om eleven inte förstår begrepp i uppgiften och saknar ord för att resonera och beskriva lösningen? Det har forskare och lärare undersökt i muntliga provsituationer med andraspråkselever i årskurs 9. Resultaten och slutsatserna delar de med sig av i det här avsnittet av Lärare & Forskning.
DEN MUNTLIGA DELEN av grundskolans nationella prov i matematik innebär att eleverna i mindre grupper gemensamt ska försöka lösa olika matematiska problem genom att samtala med varandra. Lärarna Charlotte Ahlström, förstelärare i didaktik och lärare i svenska som andraspråk, SVA, och Anne-Lie Hellström, lärare i matematik, upplevde på sin skola att elever på högstadiet med svenska som andraspråk hade svårt att nå de högre betygen i matematik. Statistik från Skolverket visar också att en mycket större andel av elever med svenska som andraspråk fick betyget F, underkänt, jämfört med de elever som har svenska som modersmål.
– Språkligt skiljer det sig väldigt mycket mellan olika språk hur man uttrycker tid och hur man använder algoritmer, säger Eva Norén som är docent i matematikämnets didaktik vid Stockholms universitet och har lett studien som bland annat omfattar två olika provtillfällen då elva elever, indelade i tre grupper, löste uppgifterna vid två olika tillfällen. Eva Norén har tidigare varit lågstadielärare i flerspråkiga områden.
UTÖVER ATT ELEVERNA SAKNAR de matematiska termerna finns fler språkliga hinder för elever som inte har svenska som modersmål. I studien var det exempelvis elever som inte visste vad ordet ”drygt” betyder.
– De antog att det betyder att någon är dryg mot någon annan, berättar Anne-Lie Hellström som konstaterade att eleverna behövde tid för att reda ut vad ordet drygt stod för i matematikuppgiften.
– Den tiden, när man sitter med ett nationellt prov, den tiden är ju svår att hitta för att förstå de här vardagsorden. För du har ju en begränsad tid.
FRÅGORNA SOM EVA NORÉN, Charlotte Ahlström och Anne-Lie Hellström försöker besvara med studien är: 1: Vilka språkliga strategier och språkliga förmågor använder eleverna sig av? 2: Hur kan samtalen beskrivas i termer av hur eleverna lyssnar på varandra och bygger på varandras idéer? 3: Vilka framgångsfaktorer och vilka hinder framträder för att samtalet leder eller inte leder till en lösning av det matematiska problemet?
SVAREN, OCH RESONEMANG KRING hur lärare ska hantera undervisning och bedömningssituationer med elever som har svenska som andraspråk, kan du höra i det här poddavsnittet av Lärare & Forskning.
Studien presenteras i artikeln ”Det matematiska samtalets utmaningar – andraspråkselever samtalar för att lösa problem i en bedömningssituation” som publicerades i den vetenskapliga tidskriften Forskning om undervisning och lärande, Forskul, volym 12, nr 3, 2024.
Eva Norén är docent i matematik vid institutionen för ämnesdidaktik vid Stockholms universitet och tidigare lågstadielärare, Charlotte Ahlström är förstelärare i didaktik och lärare i svenska som andraspråk, SVA, på Bagarmossens skola och Anne-Lie Hellström är lärare i matematik vid Midsommarkransens skola.