Fysikundervisningen lyfte när eleverna blev delaktiga

Avsnitt 20, 2024

NÄR ”KOKBOKSRECEPTET” FÖR FYSIKLABORATIONEN övergavs och gymnasieeleverna fick en öppnare instruktion förbättrades undervisningen och fler kände sig delaktiga. Men det krävs mer än en ytlig betraktelse av elevernas arbete för att upptäcka hur effektiv undervisningen faktiskt är, visar studien som det här avsnittet av Lärare & Forskning handlar om.

AVSNITTETS GÄSTER ÄR LÄRARNA OCH FORSKARNA Helena Danielsson Thorell och Anders Jonsson. Helena är lärare i kemi och matematik, har doktorerat i kemi och arbetar i dag som lektor på Anna Whitlock-gymnasiet och Anders Jonsson är lärare i är kemi och biologi, han är även förstelärare på skolan.

Läs mer

UNDERVISNING I DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA leder ofta till att elever känner sig exkluderade och ämnet uppfattas av många som svårt. Helena, Anders och ett par andra lärarkollegor tog i ett forskningsprojekt fasta på att elevers delaktighet och agens i undervisningen påverkar förutsättningarna för lärande. Eftersom laborationer är en grundläggande och viktig del av undervisningen i naturvetenskap valde forskarna att undersöka hur en laboration kan utvecklas till att bli mer inkluderande.

GENOM ATT STUDERA HUR ELEVERNA upplevde en laboration om strålning, och hur aluminiumfolie skyddar mot strålning, utvecklades undervisningen från detaljerade instruktioner om hur eleverna skulle genomföra laborationen steg för steg, som ett slags kokboksrecept, till en betydligt öppnare instruktion där eleverna själva fick lösa det praktiska med hur de skulle ta reda på hur aluminium skyddar mot strålningen.

NÄR ELEVGRUPPERNA LABORERADE med de detaljerade instruktionerna hamnade elevernas fokus på att göra ”rätt” och få ”bra” mätvärden trots att experimentet gick ut på att mäta vad som faktiskt hände. Men när eleverna fick tid över började de att pröva mer förutsättningslöst – med ett vetenskapligt förhållningssätt! Forskarna försökte ta vara på elevernas vilja att pröva genom att i nästa omgång laborationer inte detaljstyra experimentet. När ansvaret för att lösa det praktiska med att ta reda på hur strålning och metallens skyddande egenskaper hänger ihop blev eleverna till synes mer oorganiserade och ofokuserade. Men den bilden stämde inte med vad forskarna upptäckte när de studerade vad eleverna faktiskt sagt och gjort. Det visade sig att eleverna hade upptäckt och förstått saker och ting som var helt oväntade.

Studien ledde till många oväntade och spännande slutsatser som du kan höra mer om i avsnittet. Intervjun utgår från artikeln ”Är det man ser det som sker? – En designbaserad studie av en laboration med elevens perspektiv i fokus” av Helena Danielsson Thorell, Carina Andersson, Anders Jonsson och Andreas Holst.

Danielsson Thorell, H., Andersson, C., Jonsson, A. & Holst, A. (2014). Är det man ser det som sker? – En designbaserad studie av en laboration med elevens perspektiv i fokus. Forskning om undervisning och lärande, (13), 5–29.
Läs den här!

Till podden Lärare & forskning på Spotify

Anders Jonsson är lärare i kemi och biologi och även förstelärare på Anna Whitlocks gymnasium. Helena Danielsson Thorell är lärare i kemi och matematik, har doktorerat i kemi och arbetar i dag som lektor på samma skola.