Vems historia berättas i klassrummet? Att problematisera dominerande narrativ
Avsnitt 14, 2024
VEMS HISTORIA ÄR DET SOM BERÄTTAS när man beskriver ett historiskt skeende? Är det en korrekt bild av Sverige på 1900-talet om historien beskrivs utan att kvinnor eller funktionsvarierade får ta plats?
I senaste avsnittet av Lärare & forskning berättar Mathias Blomberg, gymnasielärare i historia och samhällskunskap, och Line Ekman, gymnasielärare i historia och religion, om sin studie där de har undersökt hur historiska narrativ, och hur de dominerande beskrivningarna, kan problematiseras och kompletteras med alternativa narrativ inom historieundervisningen. Studien genomfördes som en learning study på ett gymnasium i Stockholm under två år.
DE MENAR att det behövs alternativa narrativ för att skapa en mer mångfacetterad historieundervisning. Historieämnets dominerande narrativ är ofta fokuserade på en ensidig bild av svensk och västerländsk historia.
– Det vi märkte var att bara genom att lyfta fram till exempel samernas historia, och prata om den sidan av svensk historia. Så fanns det elever med till exempel kurdisk bakgrund som blev enormt berörda, säger Line.
– Eleverna måste också bli medvetna om att det inte finns en historisk sanning och att vi ser på historia på olika sätt kopplat till vår bakgrund. Med andra ord behöver eleverna ges möjlighet att utveckla en interkulturell historisk kompetens, skriver Mathias och Line i artikeln.
MATHIAS OCH LINE har också tagit fram en modell för att öka elevers förmåga att sätta sina egna värderingar och syn på världen i perspektiv. Mathias Blomberg och Line Ekman arbetar på Fryshuset Gymnasium i Stockholm och intervjun utgår från artikeln En, två eller flera historier? – undervisning för decentrering av historiska narrativ. Forskul vol 8, nr 2, 2020.
Mathias Blomberg är gymnasielärare i historia och samhällskunskap. Line Ekman är gymnasielärare i historia och religion. Båda på Fryshusets gymnasium i Stockholm.
