Så kan slöjd utveckla språket

2024-12-17T10:30:55+01:00


Avsnitt 23, 2024
SLÖJDUNDERVISNING KAN UTVECKLA språket hos elever som inte har svenska som modersmål. När eleverna får känna på material, redskap och verktyg och samtidigt möta nya ord och begrepp som är specifika för slöjdande så ges möjligheter att utveckla elevernas språk. I en studie observerades ett tjugotal nyanlända högstadieelever och två slöjdlärare under en termins slöjdlektioner. I undervisningen användes många ämnesspecifika begrepp som exempelvis ”avigsida” och ”rätsida” på ett tyg, eller redskapet ”svarvstål” för att bearbeta trä, samtidigt som instruktionerna också förmedlades med exempelvis gester och blickar.

Så kan slöjd utveckla språket2024-12-17T10:30:55+01:00

Vad ska elever lära sig inom idrott och hälsa?

2024-12-17T10:33:56+01:00


Avsnitt 22, 2024
TROTS ATT GYMNASIEELEVER utvecklades socialt, emotionellt och lärde sig värderingskunskap inom Idrott och hälsa uppfattade de att deras betyg baserades på ämnesspecifik kunskap och fysisk prestation: exempelvis om man spelade fotboll och kunde reglerna bra. Det visar en studie som forskaren Nina Westrin Modell berättar om i det här poddavsnittet av Lärare & Forskning.

Vad ska elever lära sig inom idrott och hälsa?2024-12-17T10:33:56+01:00

När matematik blir ett språkprov

2024-12-03T16:27:24+01:00


Avsnitt 21, 2024
HUR SKA MAN BEDÖMA EN ELEV I MATEMATIK om eleven inte förstår begrepp i uppgiften och saknar ord för att resonera och beskriva lösningen? I senaste avsnittet av Lärare & Forskning berättar Eva Norén, Charlotte Ahlström och Anne-Lie Hellström om sin artikel Det matematiska samtalets utmaningar – andraspråkselever samtalar för att lösa matematiska problem i en bedömningssituation.

När matematik blir ett språkprov2024-12-03T16:27:24+01:00

Fysikunder­visningen lyfte när eleverna blev delaktiga

2024-12-03T16:22:00+01:00


Avsnitt 20, 2024
NÄR ”KOKBOKSRECEPTET” FÖR FYSIKLABORATIONEN övergavs och gymnasieeleverna fick en öppnare instruktion förbättrades undervisningen och fler kände sig delaktiga. Men det krävs mer än en ytlig betraktelse av elevernas arbete för att upptäcka hur effektiv undervisningen faktiskt är, visar studien som det här avsnittet av Lärare & Forskning handlar om.

Fysikunder­visningen lyfte när eleverna blev delaktiga2024-12-03T16:22:00+01:00

Poesi som resurs i undervisning

2024-08-15T19:06:18+02:00


Avsnitt 19, 2024
POESI KAN ANVÄNDAS FÖR ATT NÅ KUNSKAP, utveckla kognition och har ett egenvärde bland annat som en estetisk upplevelse. Men många lärare upplever undervisningen som svår främst på grund av bristen på mätbarhet. Det berättar Karolina Petterson, tidigare lärare och i dag forskare på Högskolan Dalarna, som bland annat har intervjuat lärarutbildare om deras förhållande till poesin och att undervisa i poesi.

Poesi som resurs i undervisning2024-08-15T19:06:18+02:00

Så kan elevers samtal om fysisk aktivitet bli hälsofrämjande

2024-06-17T14:17:01+02:00


Avsnitt 18, 2024
– SÄG ATT EN ELEV BESKRIVER att det är astråkigt att spela fotboll. En annan elev säger att allt, förutom fotboll, är astråkigt. Andreas Jacobsson, tidigare lärare i idrott och hälsa och matematik, berättar i Lärare & Forsknings 18e avsnitt om sin forskning kring elevers samtal om upplevelser av fysisk aktivitet med ett hälsofrämjande perspektiv.

Så kan elevers samtal om fysisk aktivitet bli hälsofrämjande2024-06-17T14:17:01+02:00

Att utveckla någon annans text – om textuniversum i undervisningen

2024-07-03T12:25:45+02:00


Avsnitt 17, 2024
ATT LÅTA ELEVER FÖRFLYTTA EN KARAKTÄR, som exempelvis Nalle Puh, till en egen filmtolkning, teaterpjäs eller ett spel – inom ett så kallat textuniversum – kan utveckla kritiskt tänkande, kreativitet, engagemang, berättarförmåga och samarbetsförmåga. Läraren Janina Skeppström och forskaren Björn Kindenberg berättar i det här avsnittet av Lärare & Forskning om ett planeringsverktyg för undervisning med textuniversum.

Att utveckla någon annans text – om textuniversum i undervisningen2024-07-03T12:25:45+02:00

Lärande och lek i förskolan – om lekresponsiv undervisning

2024-07-03T12:25:54+02:00


Avsnitt 16, 2024
LÄRANDE OCH LEK I FÖRSKOLAN – OM LEKRESPONSIV UNDERVISNING. Cecilia Wallerstedt, professor vid Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande vid Göteborgs universitet, berättar om hur lek och undervisning kan integreras och genomföras gemensamt av förskollärare och barn.

Lärande och lek i förskolan – om lekresponsiv undervisning2024-07-03T12:25:54+02:00

Att maximera läsförståelse – högpresterande gymnasielevers lässtrategier

2024-07-03T12:26:12+02:00


Avsnitt 15, 2024
ATT MAXIMERA LÄSFÖRSTÅELSE – HÖGPRESTERANDE GYMNASIELEVERS LÄSSTRATEGIER. Yvonne Hallesson, docent och universitetslektor i svenska, berättar om vad hon menar med en god läsare, hur läsförmåga, läsförståelse och lässtrategier hänger ihop och hur man som lärare kan använda lässtrategier i undervisningen.

Att maximera läsförståelse – högpresterande gymnasielevers lässtrategier2024-07-03T12:26:12+02:00

Vems historia berättas i klassrummet? Att problematisera dominerande narrativ

2024-04-15T15:27:35+02:00


Avsnitt 14, 2024
VEMS HISTORIA BERÄTTAS I KLASSRUMMET? ATT PROBLEMATISERA DOMINERANDE NARRATIV. Mathias Blomberg och Line Eklund, båda gymnasielärare vid Fryshuset gymnasium har undersökt hur alternativa narrativ kan skapa en mer mångfacetterad undervisning,

Vems historia berättas i klassrummet? Att problematisera dominerande narrativ2024-04-15T15:27:35+02:00
Till toppen