Svaret på frågan om vad en lärare tjänade under 1800- och 1900-talen beror självfallet på vilken del av perioden man talar om och vilken slags lärare som man menar. Under denna period fanns det en rad olika lärarkategorier som hade olika utbildning och status, vilket även visade sig i lönekuvertet.

Om man tar sin början i 1800-talet och de lärare som undervisade i folkskolan och dess föregångare var det stora skillnader i lön mellan olika lärare före 1842. I vissa församlingar fanns det ett investerat kapital vars avkastning kunde användas till lärarens lön medan det på andra håll var avgifter från sockenborna eller barnens föräldrar som låg till grund för hur stor lönen blev. Det var också vanligt att lärare var en deltidssyssla som man utförde parallellt med annat arbete.

I och med 1842 års folkskolestadga fastställdes lärares lön till sexton tunnor spannmål, varav hälften skulle utbetalas som pengar (53 riksdaler och 16 skilling banco) och hälften skulle utbetalas i ”natura” (d.v.s. i produkter och inte pengar). Naturalönen skulle i sin tur bestå av hälften råg och hälften av det sädesslag som kyrkotiondet betalades in i på orten. Vidare skulle församlingen hålla läraren med bostad och bränsle för uppvärmning samt foder för en ko.

Att som i exemplet ovan betala ut lön i livsmedel eller boende var ganska vanligt fram till och med mitten av 1800-talet. Anledningen till det var att en stor del av befolkningen levde i självhushåll, vilket gjorde att det var lättare att ta in skatt i jordbruksprodukter än i pengar. Detta höll dock på att förändras under 1800-talet, vilket gör att folkskolestadgan föreskrev ett slags lönesystem som var på väg ut.

När det kommer till de skolformer som sedermera blev högre allmänna läroverk fanns det i början av 1840-talet inga fastställda löner, utan det varierade från skola till skola och från tjänst till tjänst. Vidare var det ofta vanligt att skolans lärjungar betalade avgifter direkt till sin lärare. I slutet av 1840-talet gjordes dock en lönerevision som innebar att lönerna höjdes något samtidigt som lärares lön bara skulle komma från skolan. I samband med detta fick dessa lärare också avsäga sig rätten att räkna dubbla tjänsteår i de fall de ville söka tjänst som kyrkoherde. Om man jämför de löner som betalades till lärare vid läroverk i slutet av 1840-talet med den lön som folkskollärare skulle ha var läroverkslärarnas lön mellan 6 och 12 gånger så stor som en folkskollärarlön.

Gällande lönerna för folkskollärare fanns det i praktiken också en ganska stor skillnad mellan olika skolor. Undersökningar av lärarlöner vid slutet av 1800-talet har visat att lärare i Stockholm hade i regel bättre lön än lärare i andra delar av landet och kvinnliga folkskollärare kunde ofta ha motsvarande hälften av en manlig folkskollärares lön.

Om man går fram något i tiden till början av 1900-talet gjordes det en ny lönereglering rörande läroverkslärarna, vilken innebar att ingångslönen för en lektor var 4000 kronor och slutlönen 8000 medan en adjunkt började på 3000 och slutade på 5000. Detta kan jämföras med manliga folkskollärare som hade en lönestege som gick från 900 kronor och slutade på 1350. För kvinnliga folkskollärare var ingångslönen densamma medan slutlönen bara var 1200 kronor. Småskollärare, vilket motsvarar dagens lågstadielärare, hade i sin tur en lönestege som började på 500 kronor och slutade på 680. Att kvinnliga folkskollärare och småskollärare (i regel kvinnor) hade lägre lön än manliga folkskollärare hade sin förklaring i att man vid denna tid ansåg att det var mannen som hade huvudansvaret för familjens försörjning.

Undersökningar av lärarnas löneutveckling under andra hälften av 1900-talet har också visat på en del intressanta resultat. Under 1950- och särskilt 1960-talet ökade reallönen för mellanstadielärare, men därefter sjönk den faktiskt under två decennier, vilket gör att det var först på 1990-talet som dessa lärare fick någon reallöneökning igen. För gymnasielärare var det snarare så att reallönen inte ändrade sig så mycket under perioden, även om den inte var helt oförändrad. Vidare går det också att se att skillnaden mellan slutlön och den genomsnittliga lärarlönen minskade för både mellanstadielärare och gymnasielärare under perioden.

Om man sedan jämför lärares löneutveckling med den löneutveckling som industriarbetare, industritjänstemän och civilingenjörer hade under andra halvan av 1900-talet går det att se att både mellanstadielärare och gymnasielärare halkade efter industriarbetare och industritjänstemän medan lärares löneutveckling inte skiljde sig så mycket från civilingenjörers löneutveckling.