Utbildningshistoria
Dagens skola och utbildningspolitik påverkas av vår historia. Men vad kan historien berätta för oss i olika frågor? Vad hände då som påverkar oss nu? Kan historien vara en del av nutiden? Utbildningshistoriska forskare hjälper till att reda ut alla dina frågor, både i olika inlägg och i vår frågelåda. Här kan du också läsa mer om våra historiska projekt och insatser.
Dagens skola och utbildningspolitik påverkas av vår historia. Men vad kan historien berätta för oss i olika frågor? Vad hände då som påverkar oss nu? Kan historien vara en del av nutiden? Utbildningshistoriska forskare hjälper till att reda ut alla dina frågor, både i olika inlägg och i vår frågelåda. Här kan du också läsa mer om våra historiska projekt och insatser.
Vad kan historien berätta?
Tre forskare skriver om utbildningshistoria. Johanna Ringarp, Sara Backman Prytz och Esbjörn Larsson ger oss ett historiskt perspektiv på gårdagens och dagens skola. Vad hände egentligen? Och hur påverkar det oss idag?
Hugo Gyllander – författare, översättare och sagohyfsare
HUGO GYLLANDER gjorde en stor översättargärning men är idag tämligen okänd. Björn Sundmark har inom Sbi:s projekt om Saga-biblioteket läst hans brev till förlaget
Vinst i skolan i ett historiskt perspektiv
DEN NYLIGEN PRESENTERADE UTREDNINGEN om vinster i friskolorna saknar djupare historisk förankring och hade med fördel kunna fånga upp tidigare utredningars resonemang om vinst.
Totalförsvarskunskap – en bit samtidshistoria
TOTALFÖRSVARSKUNSKAP. Länge sågs undervisning om totalförsvaret som en mindre central del av skolans undervisning. Nu sker dock förändringar.
Musikämnet och de kommunala musikskolorna
EN NY SMÖRKNIV eller ”färdiga plagg” är mer ”matnyttigt” än musikkunskaper. Så sammanfattade musikdirektören Karin Ek musikämnets problem i relation till slöjdämnena.
En brevsamling berättar
VAD KAN EN BREVSAMLING berätta om arbetet på ett förlag? Lena Kåreland har djupdykt i Svenska barnboksinstitutets samling av bevarade brev till och från förlaget.
VÅRA JOURHAVANDE SKOLHISTORIKER ger dig svar på dina historiska frågor inom tre arbetsdagar. Nedan ser du några frågor och svar. Ställ en fråga eller läs alla frågor och svar
När började det med undervisningsfrihet under lördagar?
Undervisningsfrihet på lördagar infördes 1968 efter det att man sedan läsåret 1959/60 hade bedrivits försöksverksamhet med femdagarsvecka i skolan. I början gjordes försöken i begränsad skala, men från
Läs mer
När överförs skolan från kyrklig till borgerlig kommun i städerna?
Som ett resultat av den kommunreform som började gälla 1862 ersattes socknarna av kommuner. I samband med detta delades det som socknarna hade ansvarat för
Läs mer
När togs terminsavgifter bort i olika församlingars småskolor i olika delar av landet?
Att svara på när elevavgifterna i praktiken försvann i olika delar av landet är svårt eftersom detta inte är närmare undersökt i
Läs mer
Möt våra utbildningshistoriker
är docent i historia och i pedagogik. Hon är verksam vid Stockholms och Uppsala universitet. Hennes forskningsintressen rör bl a svensk och tysk utbildningspolitik, utbildningshistoria och professionsteorier. Hon arbetar nu med två projekt, ett om inkluderingens förutsättningar i skolan och ett om epilepsins historia i Sverige.
är lektor i barn- och ungdomshistoria vid Uppsala universitet och forskar om utbildningshistoria. Hon avslutar just nu ett stort projekt om sexualundervisningens historia i Sverige. Ett nytt projekt är påbörjat och handlar om föräldrars relation till skolan från 1800-talet och framåt.
är dekan vid fakulteten för utbildningsvetenskaper och professor i utbildningshistoria vid Uppsala universitet. Han forskar för tillfället om skolans undervisning runt sekelskiftet 1900 och hur undervisningen då bidrog till att upprätthålla skillnader mellan olika sociala klasser.
