Utbildningshistoria
Dagens skola och utbildningspolitik påverkas av vår historia. Men vad kan historien berätta för oss i olika frågor? Vad hände då som påverkar oss nu? Kan historien vara en del av nutiden? Utbildningshistoriska forskare hjälper till att reda ut alla dina frågor, både i olika inlägg och i vår frågelåda. Här kan du också läsa mer om våra historiska projekt och insatser.
Dagens skola och utbildningspolitik påverkas av vår historia. Men vad kan historien berätta för oss i olika frågor? Vad hände då som påverkar oss nu? Kan historien vara en del av nutiden? Utbildningshistoriska forskare hjälper till att reda ut alla dina frågor, både i olika inlägg och i vår frågelåda. Här kan du också läsa mer om våra historiska projekt och insatser.
Vad kan historien berätta?
Tre forskare skriver om utbildningshistoria. Johanna Ringarp, Sara Backman Prytz och Esbjörn Larsson ger oss ett historiskt perspektiv på gårdagens och dagens skola. Vad hände egentligen? Och hur påverkar det oss idag?
Gy 07 – läroplanen som försvann
GY 07 Vad hände med den nya läroplan som skulle ha införts 2007?
Flickor kommer in på läroverken
LÄNGE VAR DE STATLIGA HÖGRE LÄROVERKEN enbart till för pojkar. Flickor som ville få en högre utbildning eller till och med studentexamen fick söka sig till privata flickskolor, eller studera på egen hand och sen avlägga studentexamen som privatist.
Rätten till delaktighet
NÄR TAKK , tecken som alternativ och kompletterande kommunikation, diskuteras idag handlar det ofta om att ge människor som saknar eller har begränsat tal möjlighet att kommunicera med sin omgivning och därmed delta i utbildning och samhällsliv.
Vilka gick egentligen i folkskolan?
FOLKSKOLAN Vilka var dess elever under 1920- och 1930-talen?
Utvecklingssamtal
VARFÖR HAR VI UTVECKLINGSSAMTAL I SKOLAN, OCH NÄR INFÖRDES DE?
VÅRA JOURHAVANDE SKOLHISTORIKER ger dig svar på dina historiska frågor inom tre arbetsdagar. Nedan ser du några frågor och svar. Ställ en fråga eller läs alla frågor och svar
Hur kunde ett skolschema för småskolan se ut 1958 och i vilken mån undervisades man på lördagar?
I och med att folkskolan fick en ny undervisningsplan 1955 så finns det gott om information rörande hur
Läs mer
Hur ser musikklassernas historia ut och har det funnits koppling till kyrkan?
Startpunkten för profilerade musikklasser brukar sättas år 1939, när ”Stockholms folkskolors sångklasser” grundades på försök. Nedan en tidningsnotis från SvD 1941-05-17, s. 4
Läs mer
Lever studentexamen kvar i Finland och Danmark?
I såväl Danmark som Finland finns fortfarande ett slags studentexamen. På danska heter den studentereksamen och dess motsvarighet i Finland är ylioppilastutkinto/studentexamen. Skillnaden dem emellan ligger framför allt
Läs mer
Möt våra utbildningshistoriker
är docent i historia och i pedagogik. Hon är verksam vid Stockholms och Uppsala universitet. Hennes forskningsintressen rör bl a svensk och tysk utbildningspolitik, utbildningshistoria och professionsteorier. Hon arbetar nu med två projekt, ett om inkluderingens förutsättningar i skolan och ett om epilepsins historia i Sverige.
är lektor i barn- och ungdomshistoria vid Uppsala universitet och forskar om utbildningshistoria. Hon avslutar just nu ett stort projekt om sexualundervisningens historia i Sverige. Ett nytt projekt är påbörjat och handlar om föräldrars relation till skolan från 1800-talet och framåt.
är dekan vid fakulteten för utbildningsvetenskaper och professor i utbildningshistoria vid Uppsala universitet. Han forskar för tillfället om skolans undervisning runt sekelskiftet 1900 och hur undervisningen då bidrog till att upprätthålla skillnader mellan olika sociala klasser.