Professionsteoretiskt perspektiv med fokus på rektors- och läraryrkets tillkomst och historia finns, om än i olika omfattning.

Läraryrkets professionaliseringsprocess har behandlats i flera avhandlingar och artiklar. Dessa tar upp såväl lärarkårens feminisering under 1900-talets början, som yrkets deprofessionalisering under 1990-talet och reprofessionalisering genom bland annat införandet av lärarlegitimation i början av 2000-talet. Några titlar som här kan nämnas är Kampen om katedern (1987), Professionens problematik (2011), Negotiating teacher professionalism (2014) och Teachers’ lives in transition (2021).

När det gäller rektorsyrket så har inte minst införandet av Rektorsprogrammet gjort att intresset för att studera deras professionaliseringsprocess ökat på senare tid. Bland annat har frågan om rektorsprofessionen fortsatt är att betrakta som en yrkesprofession eller mer har kommit att bli en organisationsprofession diskuterats, se exempelvis ” Är rektorsyrket en yrkesprofession eller en organisationsprofession, och vad gör det för skillnad?” i antologin Att jobba som rektor (2021). I samma antologi finns det också ett kapitel om skolledarutbildningens framväxt. Även i antologi Rektors praktik i vetenskaplig belysning (2023) diskuteras rektorsprofessionens roll och dess historiska utveckling. Men mer forskning behövs, framförallt där man tydligare gör skillnad på de olika rektorsrollerna och deras framväxt.

Om förskollärarnas professionaliseringssträvanden och utvecklingen från barnträdgårdslärarinnor till förskollärare går det att läsa om i bland annat Från treklang till triangeldrama (1999), Låt barnen komma till oss (1996) Förskollärarkårens professionaliseringssträvanden 1960 – 2005 (2008) och i kapitlet ”Om förskollärarprofessionen” (2020).

Vidare läsning

Mer läsning om lärarprofessionen se Läraryrkets uppkomst och förändring, Lärarlegitimation som facklig professionsstrategi och Upper secondary teachers’ creation of discretionary power.

Gällande rektorsyrket se Annika Ullman, Rektorn: en studie av en titel och dess bärare, Stockholms universitet, Stockholm, 1997 och Anna Forssell, ”Primus inter pares?”, i Rönnström, Niclas & Johansson, Olof (red.), Att leda skolor med stöd i forskning. Exempel, analyser och utmaningar. Natur & Kultur, Stockholm, 2018.

För Förskollärarnas professionalisering se även Att våga flyga och och Paula Berntsson, Lärarförbundet, förskollärare och statushöjande strategier, Göteborgs universitet, Göteborg, 2016.