Blogg
Läsande gemenskap i ett läsvänligt land
- OM DU FÅR VÄLJA vad du vill läsa, vad väljer du då? frågar jag en elev i årskurs fem. - Då väljer jag att inte läsa, svarar eleven. Läsintresset minskar hos tonåringarna visar flera undersökningar. Ett ointresse som också kryper ner i åldrarna. Den så kallade bokslukare, det vill säga den elvaåring som slukade bok efter bok, syns försvunnen. Det finns så mycket annat som konkurrerar om tiden. Att läsa tar för lång tid helt enkelt. Anne-Marie Körling är vår nya gästbloggare och hon har idéer hur vi kan lösa detta!
Om guldgruvor och sinande läslust
VISSTE DU ATT det finns en verklig guldgruva för den som vill veta mer om skolan? Ett alldeles unikt samarbetsprojekt mellan Lärarstiftelsen, Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund?
Om stipendier, förväntningar och hur det kan gå
LÄRARSTIFTELSENS UPPGIFT är framförallt att dela ut stipendier och på olika sätt stödja forskning kring utbildning. Det är ett hedersamt uppdrag som kan ge möjligheter för enskilda och grupper av lärare att fördjupa sig, att söka innovativa lösningar för att utveckla elevers lärande och ge möjlighet för lärare få kompetensutveckling.
Den långa vägen mot professionalisering
DEN LÅNGA VÄGEN mot professionalisering av yrkeskåren. Om utvecklingsorganisationer med forskningsanknytning, introduktionsår och mentorskap.
Om beprövad erfarenhet och lärares samlade kunskap
EN FRÅGA HAR SYSSELSATT mina tankar ofta och mycket i mitt lärarliv. Frågan är följande; Hur vet jag, att det jag just nu gör i klassrummet, utförs på bästa sätt? Med bästa sätt menar jag att det jag gör underlättar för eleverna att nå de uppsatta målen.
Skolbibliotek och prioriteringar
FÖR NÅGRA VECKOR SEDAN sedan kom utredningen ”Skolbibliotek för bildning och utbildning” (SOU 2021:3) som bland annat föreslår bemannade skolbibliotek och/eller samarbetsavtal med annan skola eller folkbibliotek.
Har vi råd att ge eleverna kultur?
KANSKE VAR DET SÅ ATT småskolans och folkskolans barn behövde lärare som kunde lite av varje. Den stora majoriteten av barnen skulle inte gå mer än sex år i skolan, oavsett begåvning och vilja till fortsatta studier. Studerar man den tidens läroböcker noterar man att lärandet var mycket översiktligt. Att lära barnen att läsa, skriva och räkna tog stor del av lärotiden, kristendomskunskapen skulle ha sin tid och att på den återstående tiden fördjupa sig i övriga ämnen var inte möjligt.
Vintersporten
UNDER DET TIDIGA 1900-talet växte passionen för vintersport sig stark i den svenska folksjälen. Det skulle åkas skidor på både längden och utför, kroppar skulle röra på sig, frisk luft skulle inandas och kinder skulle få rosor på sig.
Snöbollskrig
HÄR OM VECKAN fick jag ett mail från mina barns skola där skolledningen satte ner foten: snöbollskrig är inte tillåtet under skoltid. Samma regler råder förstås på skolor runt om i landet. Annat kunde det vara på 1800-talet och en stor del av 1900-talet. Även om det kunde finnas förbud kring snöbollskrig och kastande av snöbollar i allmänhet på många skolor kan vi också hitta exempel på det motsatta i äldre källor.